Nyårslöfte, typ!

Så är det den övre bilden som gäller framöver!

Slut på sötebrödsdagarna!

Jag vet att det är tiden mellan nyår och jul som räknas
och inte tiden mellan jul och nyår!

Jag vet också att nyårslöften är till för att brytas, typ.
Men att lita på att vågen inte ljuger, det måste man faktiskt.
Står där på morgonen och smyger och ställer sig på den,
balanserar på ett ben och så lättklädd som det går.
Ingen får se för att slippa få frågan:
Har du gått upp?
Vet också att så många människor svälter på vår jord.
Det hjälper inte för stunden och huvudsaken är att man är frisk osv.

Fick som julklapp av Sebastian en korttidsprenumeration på en vecktidning.
Man får själv välja.
Kollade på listan och såg många läckra mattidningar
men också måbratidningar om att stoppa sötsuget t.ex.
Det får nog bli en så´n. Ska höra med dottern vad hon väljer.
Hon fick också en sådan prenumeration av Sebastian.
Hon kanske väljer en mattidning,
i så fall kan man ju få låna vid behov,
när sötsuget sätter in  - menar jag!

Gott Nytt Sunt År!

Eller som en väninna skrev på facebook

Nyårslöfte inför 2013:
Jag ska göra mitt bästa!

Skumtomte

Förra veckan var vi i Egypten

en restresa till Luxor vid Nilen.

Allt gick snabbt och enkelt och varför inte en palm i stället för julgran?
Det var svårt att föreställa sig snart jul i 26 graders värme!
Men ljuvligt!
Försäkerhets skull tog jag med mig en påse skumtomtar
för att ändå påminna mig om den stundande julhelgen!
Men några dagar innan vi åkte hem kom lite julprydnader fram på hotellet.
En fullständigt överdekorerad gran och röda julstjärnor lite här och var utmed poolen!
Vill ändå fira julen hemma. Maken är inte så noga.
- Kan väl vara skönt att åka bort över jul och slippa allt stök, tycker han.
Julen är gemenskapens helg, tycker jag.
Är det så att vi kvinnor tycker det är något visst med julstök och vill inte vara utan det?
Eller är det tindrande barnaögon framför julklappshögen man inte vill missa, eller granen ....
Minns min mamma som julstökade in på julnatten och avslutade med att fernissa köksgolvet,
det var tradition!
En jul orkade hon inte vara uppe på julafton - helt slutkörd.

Nu är många helt slut till jul pga jobb, dagis, julfester m m  så slutkörda är många av olika skäl.

Hur som helst firar vi jul i ett fullständig vitt landskap och julstämningen finns där på Sjöaslätt, så ..

God Jul!

Så är jag glad i mig själv på nå´vis.

Lyssnade på Tomas Sjödins tankar för dagen i går.

Mycket han säger är guldkorn, som fastnar.

Han berättade om en kusinträff han varit på, där alla berättade om hur de hade det nu, med barn och barnbarn, jobb och boende.
Som det brukar vara på kusinträffar!

En äldre kvinna med silvergrått hår satt i sin fåtölj och bara myste.
När det blev hennes tur berättade hon att hon levde ensam, men hade två barn och fyra barnbarn - och så är jag glad i mig själv på nå´vis, avslutade hon.

Ofta styr omständigheterna oss och om vi skulle yttra något så omodernt, skulle vi betraktas som uppgivna!
Man ska hela tiden sträva efter mer-gå längre och högre- skaffa mer och fler prylar. Varför?

Förnöjsamhet är en dygd!

Kanske måste man nå en bit upp i åldern för att inse det? Menar inte att man ska sitta och rulla tummarna som pensionär (det gör inte jag) men ändå acceptera livets gång på något vis!
Tomas talade också om att när man levt länge i ett förhållande så accepterar man varandras olikheter och inte försöker förändra varandra!

Vi har ju alla våra brister och egenheter och retar sig bara på andras och vänder inte blicken på sig själv!
Jag börjar dagen med joggning (sommartid) och powerwalk (när det är snö och is) i en halvtimme. Detta vill jag göra själv. Under tiden lyfter maken skrot inomhus och med snö eller is som underlag aktiverar han sig på eftermiddagen utomhus. ( Ibland blir det enbart snöskottning, nog så energikrävande).

Jag gillar när saker och ting har sin givna plats, medan maken har pappershögar överallt!!
- konstigt nog vet han vilka papper som finns i högarna, för han hittar oftast rätt!
Och samlar broschyrer på alla ställen!

Jag har dåligt lokalsinne (väcker/väckte oförståelse).
Maken älskar kartor och hittar oftast rätt,
älskar teknikprylar,
ger oftast upp när han instruerar mig hur de fungerar...
.
Oj, nu har jag spårat ur....
.... hur hittar jag tillbaka med dåligt lokalsinne?

Javisst ja, vi var på förnöjsamhet!
Alf Svensson intervjuades om julklappsköp
och berättade att hans far fick en apelsin till julklapp, när han var barn

- och var nöjd!

Granar i alla varianter

Tänk vad granen blir viktig när vi närmar oss jul!

Det finns väl inget som är så stämningsskapande som en vackert dekorerad julgran!

Ibland är det vackrast med bara belysning i den, som utegranen
och ibland behöver vi dekorera den som den stora granen på NK.
Har jag sett den är julen räddad, har jag sagt någon gång!
En helt vanlig skogsbilväg kantad av granar är också stämningsskapande!

Granen är människans bästa vän, inte hunden, om man går vilse.

 Man kan ha stor nytta av granen då, sa en militär jag känner! Man kryper in under grenarna och låter dem svepa sina barriga armar omkring en. Man känner varken vind eller kyla och blir man hungrig kan man gnaga på ett granskott, nyttigt (men inte gott!).

Så en gran är bra att ha året om!

Vet du att det går att köpa snöande, dekorerad julgran i plast?
Den har blinkande belysning och musik (som går att stänga av) och variabel hastighet på snöfallet!
1150 kr och man får två för 2000 kr!

Plastgran i all ära, men inget går upp mot den äkta varianten
trots att den barrar och man sopar barr fram till midsommar!

Var är Gud i dag?

Detta är takkupolen på Pantheon i Rom.
Europas största kupol, som är lika bred som den är hög: 43,3 m.

"Dess luftiga, välplanerade rymd, skickligt genombruten av solljuset från taköppningen är det som ger Pantheon en känsla av översinnlighet." citat ur guideboken.

Det står också att det är en upplevelse att vara där inne en regnig dag, eller ännu hellre när det snöar.
Vattnet /snön strilar ner genom oculus (taköppningen) och stänker på marmorgolvet
 för att sedan försvinna genom avloppet.

Jag såg en symbolik i det hela.
Ett sökande efter Gud.
Var finns han i dag?

Ibland ser man bara skuggbilden eller en återspegling
och man frågar lite undrande :
Är detta Gud?

Ibland ser man honom tydligt, ja som ljuset i tillvaron och allt lyses upp av Honom
och man frågar sig i stället.:
Hur kunde jag tvivla?
Hur ser Gud ut?
Är Han som ett enda stort ljus?
I en skolklass hade barnen en bildlektion och fröken frågade en liten grabb:
Vad ritar du?
Han svarade:
 Jag ritar Gud.
Det är väl ingen som vet hur Gud ser ut? sa fröken.

Nej, men snart vet de, svarade pojken

Missionsauktion

I går var vi på auktion ute på landet i ett missionshus.

Helmysigt! Mycket egenproducerat: kakor, bullar, potatis, morötter , bröd, och ostar mm.
Lotterier förstås med mycket fina vinster.
En kul grej var att de på brödlimpor och chokladkakor skrivit ett nummer som fungerade som ett lottnummer.
Priset på limpan, chokladkakan hamnade på mellan 300 - 400 kr.
En annan kul grej var att man kunde bjuda på ett skriftligt bevis på att få sin bil vaxad, tvättad och rengjord inuti.
Priset stannade på 1000 kr.
Eller få ett gäng nybakade bullar bakade på en liter mjölk.
Eller få gå och hugga en julgran i en persons skog!

Man fick in ja, gissa----
 41 800 kr! Jättebra !

Vad bjöd jag på ?
Något jag tog ett kort på!
 Just det - en julost!
Äkta hemost!
... de till vänster!

Kostade många pengar men man stöder ju missionen!
Två flugor i en smäll, om man säger så! 

På gång ...

Vet inte hur det började ....

......men någon gång fick jag en tanke om att ha ett café med hembakat,
kanske sälja kläder och smycken  (som jag ju är intresserad av).

Vad passar bättre än att bjuda på ostkaka i Småland!
Så gick tanken vidare och nu när jag slutat som rektor tog tanken form.

Goda vänner har cateringfirma och blev intresserade av att som dessert till sina exotiska plankor sälja ostkakor.

Grennaglass, som tillverkar glass på beställning, gjorde hjortronglass åt oss på våra egna plockade hjortron blev också intresserad att sälja våra ostkakor.

Blev tillfrågad att vara med på Gränna Julmarknad och sälja ostkakor.

Så nu rullar det på!

Kläder och smycken har jag hemma och bjuder in folk att komma och titta (handla) och smaka på ostkakan!

B&B Paviljongen skickade en tysk familj hit för viltlunch och utflykt:
Renskavspanna och ostkaka m hjortronglass
utflykt till Ramlaklint
Uppskattat!

När jag träffade Svenskt Näringsliv sa jag att jag kallar mig inte pensionär och inte senior utan after worker.
Det stämmer inte sa en kvinna där, du är ju en worker fortfarande!

Att jag berättar detta är att ni tidigare fick dela min vånda över att gå i pension.

Vad ska jag göra sen, var min ständiga undran?

Allt har fallit på plats så fantastiskt och jag trivs som fisken...

Jag glömde skriva att jag också är engagerad i Kvinnor i nätverk, också det väldigt stimulerande!
http://kvinnorinatverk.se/ 

SPP

Du kanske undrar varför jag har en sådan rubrik, SPP.

Du vet säkert att det har med pension att göra!

Du har säkert också sett deras senaste reklam på TV.
Den med spermiens resa till ägget och konceptionen och fostret i magen.

Speakersrösten talar hela tiden i "jag form". Så spermien är en person som tänker och fortsätter om vad livet innebär och vad som händer. Kunde inte låta bli att skicka ett email till SPP och ge dem en eloge för att de ser det som händer i livmodern som en person som känner och tänker och inte ett livmodersinnehåll som kan aborteras utan betänkligheter inom en viss tidsrymd.

Fick svar att om några dagar skulle de återkomma med ett nytt mail och förklara sig!

Efter några dagar fick jag ett nytt mail där det stod att detta inte var tänkt så som jag uppfattat det, utan att man som individ ska tänka själv hur man vill ha det..

Jag svarade att jag förstod att deras film inte var ett inlägg i debatten mot abort, men att det kunde tolkas så.
Tror de tyckte att de gjort en film som inte var pk (politiskt korrekt)!

" Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.
 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.
Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit."

citat ur Psaltaren 139: 13, 16.

Alltid en anledning att fira

En orsak att fira. 

Jag har alltid tyckt att har man den minsta anledning att fira något ska man göra det. 

I dag var det ju självklart när det var Fars dag. I tisdags var det Gustav Adolf och då äter man bakelser. 

När jag var barn fanns inte speciella bakelser den dagen, kanske fanns det i Göteborg, men inte i Huskvarna. Har nämnt förut att min pappa var väldigt militärisk och alltid velat bli militär. 

Nu blev det inte så, men krig och krigiska kungar var han intresserad av. 

Så min mamma bakade bakelser 6 nov. 

Min pappa läste högtidligt ur minnet vad som stod i historieböckerna.

"Den 6:e november år 1632 låg en tät dimma över Lytzen...." 

Den traditionen tog jag med till vår familj och till skolan, 

så personalen blev alltid bjudna på Gustav Adolfsbakelser 6 november!

Vi firade även namnsdagar när barnen bodde hemma, en liten tårta eller något liknande. Nu blir det ofta bara ett sms, men det är ju tanken som räknas. 

Kan man göra någon glad eller uppmuntra någon så bör man göra det! 

Det kostar så lite!

"Spis en banan först!"

När jag var i Norge förra helgen såg jag just den rubriken: 

Spis en banan först!

 Artikeln handlade om problem på arbetsplatsen mellan anställda och chefer. 

När man ska träffas i ett möte där man vet att det kommer att bli meningsskiljaktigheter bör man för att det ska gå lugnt tillväga äta något som lugnar. Det bästa är då att äta en banan före mötet! Ledare tränar för lite på att hantera destruktiva situationer och bör ta till sig detta råd! Varför inte ha ett fat med bananer på konferensbordet före sammanträdet och uppmana alla att ta en banan innan man öppnar mötet! 

Skulle det se roligt ut? 

Låter det som en norgehistoria?

 När jag skulle ta körkort minns jag att det stod i boken, om man kört långt och börjar bli trött, ska man stanna bilen, gå en liten sväng och äta  - en banan. 

En sverigehistoria?

För någon månad sedan visades ett program på TV om just bananodlingar. Hur man besprutade massor och de som jobbade där blev sjuka. Det stora företaget ville inte ta ansvar. Jag bestämde mig för att inte köpa bananer - men det har jag inte kommit ihåg när jag handlat! Det är väl så med det mesta man hör och upprörs över, det sjunker undan.

Om det nu är så bra med bananer, så köp ekologiska! 

Man tror ju att det är bättre och det är väl huvudsaken!

Ett roligt minne

Helgen som gick var jag på kvinnokonferens i Norge. 

Kvinnor i nätverk, heter det 

och eftersom jag jobbat med Aglow förr, 

så kändes detta bekant men ändå nytänkande!

Jag åkte tåg i 13 timmar ungefär för att komma till Kristiansand. 

Då passerade jag Moss och kom på ett roligt 

(ej lugnt, som det betyder på norska) minne. 

På 80-talet bodde vi i Åmål och då var jag engagerad i Aglow. 

En väninna var kallad som talare till Moss i Norge till ett kvinnomöte en lördag. Hon hade inte körkort så jag skulle följa med som chaufför. Vi startade tidigt. När vi kom till Halden, såg vi inte skyltningen så när vi kört länge och väl var vi tillbaka till Sverige! Det var bara att vända. 

Kajsa, som väninnan heter, ringde till Moss och sa att vi blir nog lite sena. Jag körde så fort jag vågade, men sent kom vi. Parkerade på ett torg i närheten. Jag sprang och växlade pengar till parkeringsautomaten och så rusade vi in med andan i halsen till möteslokalen. 

Mötesledaren sa: 

Nu har vi ätit allt vi ska och sjungit alla sånger vi kan, så nu är det er tur. 

Men vi ska låta Kajsa vila sig lite så får vi höra ett vittnesbörd från hennes väninna först!

Kajsa teaterviskade till mig: 

Jag glömde säga att de ville att du skulle ge ett vittnesbörd! 

Har aldrig känt mig så tom i huvudet i hela mitt liv. 

Vet inte vad jag sa, tog väl en tumvers, som jag läste och sa något om den!

Efteråt har vi haft väldigt roligt åt detta eller moro, som de säger i Norge!

En stol i taget

I går kom vi hem efter en fantastiskt härlig vecka i Rom. 

Vädret var sisådär 28 varmt. 

Skönt när man ska titta på alla sevärdigheter.

Första dagen tog vi buss "hop on hop off" och fick en överblick. 

De andra dagarna travade vi runt, åt pizza (Margurite, min favorit)

på Esti Esti Esti Italiens äldsta Pizzeria från 1888 

och den ljuvliga italienska glassen (honungsglass är bäst)! 

på specialställe invid Fontana De Trevi 

Det var nog bra att vi gick mycket beroende på nyss nämnd konsumtion! 

Shopping? 

Ja, väskor och skor är  ju italienarna fenomenala på! 

På tal om skor blir man väldigt trött i fötterna av allt promenerande. 

Det var väl därför jag tog kort på olika stolar! 

Skönt att sätta sig ner ibland! 

Det är ok så länge man inte sitter på två stolar samtidigt  :-) 

Det gäller livet i övrigt också! 

Tillbakagång

Man får aldrig nog av värme och sol efter denna solfattiga och värmefattiga sommar! 

Höstfärger i all ära, men sommarblommorna vill man njuta av lite till! 

Hur då? Ja, i egenskap av senior (makens ord för pensionär) 

så tar man en tur till Italien, till Italiens sköna land när det är lågsäsong!

Förra veckan var vi i Verona norra Italien, 

men tittar man noga på övre bilden ser man att sommarblommorna är på sluttampen.

 Nästa vecka tar vi en tur lite längre söderut, 

till Rom och försöker ta oss tillbaka till sol och värme.

 Hjälper inte det så är vi hemma och gillar läget med höst och snart vinter i Norden! 

Goda vänner till oss var på julmarknad i helgen, så julen är inte långt borta!

Monument

När man reser genom Sverige 

ser man ofta monument över svunna tider. 

Ibland funderar man över vad de har använts till, t ex det här! 

Här har man lagt ner mycket jobb för att åstadkomma något 

som man i dag inte vet vad det är. 

Inte var det för att vattnet ska passera här 

för det är stenlagt runt om på insidan.

Detta är en masugn, som inte är direkt vacker att bevara, 

men kanske för att man ska komma ihåg att det har funnits masugnar 

och vad de har använts till. 

Vad var det nu man använde dem till? 

Och vad har de ersatts av??

Det här är ju ingen tvekan om vad detta är och vad den har använts till.

Det står en nyare i närheten.

Vi läser att det är dyrt att renovera kyrkor, men synd att låta dem förfalla. 

En by, samhälle eller stad utan en ståtlig kyrka är inte på riktigt. 

Många kyrkor ligger på vackra platser, oftast på den finaste platsen, vid en sjö t ex.

 Men hur många går in? Bröllop, begravningar och dop och vissa högtider, men annars?

 Man måste göra kyrkan med tillgänglig för nutidsmänniskan, säger Piensoho.  

Man måste förändra språket tycker jag. 

En kusin till min man, som är pastor, berättade om en konfirmandgrupp, 

där han slängde ut frågan: 

- Vad betyder rättfärdig? 

Ungdomarna funderade länge, så ljusnade en kille upp och sa: 

- När man tränat hårt är man rätt färdig!

Man talade om att när Jesus var död smorde man hans kropp 

med olja och väldoftande kryddor. 

-Var lärjungarna kannibaler? frågade en konfirmand. 

En makaber slutsats. 

Innebär att språket, förklaringar, ritualer måste förändras 

- utan att budskapet går förlorat. 

För inte vill vi väl att någon ska fråga om hundra år: 

- Vad i hela världen användes en sådan här byggnad till?

En gammal byrås historia

Min ingifta faster hade två systrar som jag tyvärr inte träffade 

förrän på min fasters begravning. 

En av systrarna hette Rut, var 93 år och bodde i Jönköping. 

Hon och jag tömde min fasters lägenhet och blev väldigt goda vänner. 

Vi träffades nästan en gång i veckan och gick på stan eller gjorde en utflykt. 

Hon tog initiativet och var pigg och alert när vi träffades. 

Skrattade mycket tillsammans, hade roligt helt enkelt!

 Några år efter vi först träffats dog hon i sömnen. 

Slapp lida, för hon var frisk till sista dagen. 

Då skulle hennes lägenhet tömmas och det gjorde hennes andra syster Elin och jag. 

Elin var då 97 år och bodde i Malmö. Lika pigg hon! 

Vi blev lika goda vänner och hade mycket telefonkontakt fram till hon dog 104 år gammal. 

Jag ringde till henne ibland när jag kände mig gammal och sliten. 

Då brukade hon säga: Du är ju unga flickan!

När vi tömde Ruts lägenhet ville Elin att jag skulle ha ett minne efter Rut 

och ville ge mig en köpmansdisk, som Rut nyligen hade köpt. 

När vi tömde källaren såg jag en gammal byrå stående längst in 

och frågade om jag inte fick den i stället.

Den gamla byrån hade vi när jag var barn, sa Elin. 

Vill du verkligen ha den? 

Vår mamma hade sina smycken i översta byrålådan, så ingen av oss barn kunde nå dem. 

Sedan hade vi kläder och annat i resten.

 Jag valde den gamla byrån.

Byrån har jag plockat fram nu, efter många år i skymundan och målat den  shabby chic.

http://www.shabbychic.nu/

 Visst blev den snygg?!

Barnslig höstfantasi

Usch, vad ruggigt det är!

 Kallt och snålblåst! 

Regnet hänger i luften och rätt som det är kommer det en skur! 

Så reagerar ofta vi vuxna när hösten är ett faktum. Visst kan en och annan dag bjuda på en härlig höstsol med vackra färger. Men barn - de tänker annorlunda! 

- Vilka massor av löv! Här kan vi leka! 

Man kan göra en harpun och fånga lövfiskar, som man sedan halstrar. 

Eller man kan plocka de små svamparna i gräset och steka över öppen häll. 

Eller varför inte göra ett lövparaply, om det nu skulle råka komma en skur!

Kanske är det dags att plocka fram barnasinnet och leka med en stund!

Gammalt eller nytt?

Är allt gammalt av godo?


Nu använde jag ord som är gamla "av godo"!
Både språket och det vi omger oss med blir bäst om man blandar gammalt och nytt, tror jag.
 Språket blir rikare och mustigare och tillvaron blir intressantare med en salig blandning!
I hus nr 2 var jag inne i för någon vecka sedan och fick en känsla av svunnen tid. Tyvärr hade någon varit inne där och slagit sönder mycket. Kvinnan som ägde huset, hade inte varit där på länge och berättade om hur hennes mormor suttit vid spisen med kaffekvarnen i knäet och malt kaffe. Hon kunde för sitt inre känna doften.

Ska man vara en ekorre och spara på allt?
Det kan vara bra att ha någon gång, säger jag ibland, men det skulle inte funka, man skulle drunkna i grejer.
Hörde om en kvinna, som berättade för en väninna som besökte henne, om en duk hon hade i sina gömmor, som hennes mormor broderat. Hon letade fram lådan som den låg i och med andaktsfull min
rullade ut duken ur rullen som den var inrullad i.
När duken kom fram såg hon till sin bestörtning hur duken blivit gulflammig av ålder och hade flera små malhål.
Då kan man undra vad man ska spara till kommande generationer.
Vad uppskattar de? Inte gamla möbler, inte gamla dukar eller tavlor.

 IKEA finns, brukar mina barn säga! 

Fjällvandring - Städjan 20 september 2012

Färgsymfonin är enorm på hösten

Lite snöpuder hör till när temperaturen är under nollan

Snart väntar den storslagna utsikten - mödan värd!

Jesu kommer. Är du redo?

När jag var liten var vi ofta ute "och åkte" på söndagseftermiddagrna. 

Pappas gamla moster Selma följde med ibland. Då tog hon spårvagnen från Torpa, där hon bodde, till Rosenlund och så hämtade vi henne där. 

Vi hade under en period en Prefekt, som började skaka när vi körde över 50 km. Tänk när vi åkte till släkten i Västerås med den. Det tog en hel dag!

Detta var tidigt 50-tal.... 

Den första bilen jag minns var en Peugot, som var väldigt svårstartad. På söndagar skulle vi till söndagsskolan nere i centrum. Mamma var söndagsskollärare, så det var viktigt att vi kom i väg! Många söndagar stod jag och bad hett till Gud att bilen skulle starta. Oftast fick jag bönesvar, men ibland fick vi lomma in i huset igen, lite snopna och hoppas på nästa söndag!

Vi åkte ofta uppåt Skärstad med en kaffekorg i bagaget och ibland också med en svampkorg, om det var den tiden. Skylten på bilden stod i en skogsdunge och det var viktigt att inte missa den.

 

- Ja, det är så sant, suckade moster Selma varje gång. Han kommer snart. 

Om ni kan läsa på texten ser man vad som hände med skylten. Den togs bort och finns nu vid hembygdsgården i Skärstad. 

1952 sattes den upp första gången och i dag 2012 är den ännu mer aktuell, 

"snart" är ju närmre nu än det var då!

Återvinning

Inom alla områden ska det återvinnas. 

Helt självklart kan vi inte hålla på att slösa med jordens resurser som vi gjort allt för länge. Återvinningsstationerna blir större och större och mer detaljerade var man ska slänga olika produkter. Mannen på övre bilden cyklade fullastad med gamla tidningar på pakethållaren till återvinningen. Måste väl vara ett mönsterscenario!

Varför inte göra en skrotstaty som en man i Anneberg gjort? Han beklagade sig dock över att folk stulit prylar från statyn!

Vintageaffärer dyker upp lite här och var och en del  klädaffärer har en avdelning med vintagekläder. 

På modeveckan i förra veckan betonades att vi mer ska se efter god kvalitet och lämna slit och slängmentaliteten. Att vi tänker mer långsiktigt, kollar innehållsförteckning, sömmar och blixtlås. 

Förr gick kläder i arv, man sydde om. Kläderna höll för det. I dag säljs 80 miljarder plagg om året. (hur man nu kan kolla det!).

 Klädkedjan Zara producerar 1 miljon plagg om dagen skryter de med och H&M 500 miljoner plagg om året! Hisnande siffror!

I USA finns en subkultur av vintage som blir större och större. Har väl så smått börjat komma till Sverige. 

Man kan göra mycket av gammalt. 

Var hos en familj i går, som gjort om flera rum med second-hand möbler, 

som de målat i shabby chic. 

Helfräckt och fräscht!

shabby chic:

Så här skriver Ashwell själv på sin egen hemsida (översatt): ”Shabby Chic® är accessoirer, möbler och hushållsredskap från 1900 till 1950 ungefär, som kombineras för att ge en viss stil åt ett hem. Under den epoken inredde förmodligen dina far- och morföräldrar sina hem med ärvda ägodelar eller hemmagjorda saker eftersom många levde under fattiga förhållanden då. Så de var tvugna att vara sparsamma, för trettiotalets depression var fortfarande i färsk åminnelse för de flesta, och allt skulle tas till vara. Möbler återanvändes, ärvdes och skänktes vidare av vänner…” Ashwells egna nyckelord för Shabby-stilen går ut på att det ska vara vackert, bekvämt och funktionellt. 

På lingonröda tuvor

Lingon är nödvändigt! 

Varje år försöker vi plocka så mycket så vi klarar oss till nästa höst. Det lyckas sällan! 

Efter Tjernobyl aktade man sig för att köpa lingonsylt under några år, för man trodde, eller visste att de lingon som var plockade i Hälsingland innehöll becquerel (tror jag det stavas). 

Nu tänker nog inte många på just det, fastän man hörde att det skulle finnas i marken i tusen år!

Hur som helst är lingon gott till det mesta, 

på gröten förstås

till kött och som min pappa tyckte: en kall kokt potatis, lingonsylt och mjölk i en tallrik! Huh!

Det här gillade också min pappa och även jag: Änglamat, som bestod av krossade skorpor i vispad grädde och lingonsylt. Mums! 

Här kommer recept på en god lingonpaj: 

1 hg smält smör blandas med 2 dl socker

1 ägg tillsättes

3½ dl vetemjöl blandas med 1 msk vaniljsocker och 1 tsk bakpulver

Blanda ihop allt. 

Halva degen till botten i formen, ½ dl lingon strös på och halva degen som galler ovanpå.

200 grader i ca ½ timme.

Lycka till med lingonplockningen!

 Ta med en paraply, det behövs denna sommar!

Bara vanligt vatten

-Vad vill ni dricka till maten? 

Så frågar vi. 

Man räknar upp vad man har och avslutar med: 

- Eller vill du ha bara vanligt vatten?

Många tycker det är för simpelt att bjuda på vatten, åtminstone tyckte man det förr. Det var inte fint nog. Nu uppskattar vi rent vatten, när vi är upplysta om att alla inte har tillgång till rent vatten. De flesta länder har det inte. 

Hörde igår om att år 2030 ungefär skulle vi behöva 40% mer vatten än i dag. 

Nu har vi ju det vatten vi har och behöver förvalta det bättre. 

När du står och grillar en flintastek på ett kilo, så kan du tänka dig att det står 80 badkar fyllda med vatten runt dig, för så mycket vatten går det åt för att frambringa den steken!

Hur ska vi spara? 

Inte genom att torka av tallrikarna med hushållspapper i stället för att diska dem, utan att inte slänga så mycket mat, som vi gör. Vi slänger dubbelt så mycket mat i västvärlden, som man har att livnära sig på i u-länderna. 

Hemskt att höra!

För att nu återgå till något positivt så hjälper www-ankarstiftelsen.se till att rena vatten på platser i Sydamerika där vattnet är otjänligt. Med enkla medel låter man det förorenade vattnet rinna genom en sandbädd. Vattnet blir drickbart och människorna håller sig friska!

Det finns hopp för mänskligheten trots allt!

Om du nu tror att jag slösar på vatten, när jag låter det rinna genom tunnorna på bild 1, så kan jag berätta att vattnet pumpas upp till tunna ett från tunna tre och så går det runt, runt. 

Fiffigt va´?

Att välja

I sommar har jag jobbat i affär på Löttorp 

..... som de flesta känner till. 

Då upptäckte jag att en del människor har så svårt att välja. 

Ska jag ta den färgen eller den? 

Med lång ärm eller med den kort ärm? 

Är det här rätt storlek och modell? 

Ibland bestämmer hon sig och handlar för att om en timme eller två komma tillbaka och vilja byta. 

Det är ok och visst har man förståelse många gånger! 

Det intressantaste är när mannen är med. Så gott som alltid samma mönster! 

Frun går och provar. Maken tittar sig förstrött omkring och entusiasmen blir inte större när frun kommer ut ur provrummet. 

 - Vad tycker du?

 Han försöker säga något positivt, men på frågan vilken färg eller modell svarar de flesta män likadant.

 - Ta den du tycker bäst om.

 - Ja, men vad tycker du, jag vill inte välja fel.

Mannen föreslår ett av plaggen och säger att du kan ju byta. Det är ingen katastrof!

Nej, det är ingen katastrof att välja fel, när det gäller ett klädesplagg. 

Katastrof blir det med felval i de stora valen

 - om man väljer fel hus, fel bil, fel fru/man.

När jag gick i söndagsskolan sjöng vi en sång som löd: 

Välj nu, välj Jesus och välj för livet, en bättre vän kan du aldrig få.

Ja, det valet behöver man aldrig ångra!

Varför ett musslipaket på bild? 

Jag köpte den häromdagen och såg att min favoritmyssli fanns i storpack. 

Köpte den, öppnade och började hälla i tallriken. 

Fel sort! Bara att börja käka ....

.... det var ju i alla fall inget katastrofval!

Fånga dagen!

Effektivitet är något som kännetecknar oss svenskar. 

Nu har jag varit ledig en vecka, förlängt sommarlov, pension, eller vad du vill! 

Många gånger under den här veckan har jag rastlöst funderat ut saker jag bara måste göra. 

Det jag inte hinner i dag kan jag göra i morgon, har jag försökt intala mig själv.  

               

" Vad gör du hela dagarna?" frågade en väninna. 

" Massor", svarade jag, "plockat blåbär, tvättat, städat, bakat osv."

Man måste ju vara nyttig! 

Får intala mig ibland att jag jobbat hela mitt liv, fött en massa barn och skött hemmet.

Men det räcker inte! Lyckligtvis har jag lite planer, men inte som verkställs i dag. 

Emellanåt njuter jag, läser en bok, sitter i solen och bara är! Det törs man ju inte berätta!

När min man och jag var i Grekland för ca 20 år sedan, bodde vi på ett pensionat. Varje kväll åt vi middag, oftast någon fiskrätt, eftersom platsen låg vid havet. 

Hon som ägde pensionatet sa alltid till oss när vi skulle äta: Langsam, langsam. 

Hon tyckte vi slängde i oss maten och inte tog oss tid att njuta!

Det är nog ett bra tips, det här att njuta av maten, dagen, vara förnöjsam 

- och fånga dagen helt enkelt!  

Livets vandring

Det sägs att vårt liv är en vandring. 

Ibland kan den se ut så här! 

Man ser nästan inte vägen framför sig för alla hinder. 

Stenigt och svårt att gå. 

Ser ingen utväg helt enkelt!

Så helt plötsligt ljusnar det! 

Vägen ligger öppen och rak och är lättgången. 

Man kommer knappt ihåg att det har funnits några stenar. 

Glömmer att vara tacksam för att hindren är borta. 

Allt blir så självklart lätt. 

Livet upplevs som en dans på en bred väg!

Vägen är i själva verket smal och ibland känner man av det. 

Lätt att halka åt sidan och man får korrigera riktningen. 

Ibland tittar man bakåt för mycket och då är det väldigt lätt att halka åt sidan!

Blicken framåt är det som gäller. 

"Hela vägen går Han med mig." 

Tryggt att veta!

En Ölandsglimt

Från Capellagården på Öland till Sjöaslätt i Småland. 

Ett elevarbete, som jag tyckte var trevligt att ta med hem. Praktiskt för en som bor på landet och är hänvisad till ängsblommor!