torsdag 31 oktober 2013

Att sticka ut eller passa in





Övre bilden: höstväxt "som sticker ut" ur den bohusländska graniten
Nedre bilden: Bryggbygge i Bohuslän som verkligen passar in


100 000 människor lider av ätstörningar, läste jag i går.

Man funderar ju över vad som är orsaken.
En orsak tror jag är att man inte tycker att man duger som man är.
Man vill passa in, vara rätt, följa trenden, inte sticka ut, men ändå synas. Ingen vill vara osynlig.
Sticka ut på ett sätt som väcker beundran, vara vacker, men inte docksöt.
Tuff, lite grym outfit!

Man kan spekulera i orsaker till ätstörningar.
Men det har ökat. När under hela min gymnasietid vet jag om bara två tjejer!
Några elever vi haft på skolan hade ätstörningar
minns särskilt en, som tyckte hon var för tjock och såg till att hon fick upp skollunchen efteråt.
Varnade henne men hon försäkrade att hon styrde själv det hela.
Behövde bara gå ner några kilo till, sedan skulle hon sluta.
Kunde hon?
Nej, vet att hon har haft besvär i många år
och nyss när jag blev vän med henne på fb såg jag chockad på hennes profilbild- ett levande skelett.

Minns när jag i tonåren upplevde mig för tjock
... särskilt när man bara är en och en halv meter över marken!
Minns hur en kille jag gillade, sa:
Hej tjockis!
Jag gick väl i 5:an.
Det förföljde mig, men jag gjorde inget åt det (som tur var).

När jag nu ser tillbaka på foton från den tiden
... så inte var jag tjock och inte speciellt ful heller! ;-)

Fördelen med att ha uppnått mogen ålder
är att man inte bryr sig vad andra tycker på samma sätt.

Det finns många andra fördelar med att bli äldre - detta är bara en i raden!

måndag 28 oktober 2013

Shopping






Den här veckan är ju lovvecka, ja jag är ju alltid ledig, men dottern och barnbarnen har lov
så vi tog en tur till Gällstad och butiken Lager 157.

Ni är väl hemma mitt på dan, sa maken.

Typiskt karlar, tänkte jag, tror att man åker ner och vänder i princip!

Barnbarnen 10 och 12 år hittade en bänk och sedan var de förlorade med sina mobiler.
Dottern och jag hittade både till oss själva och jag några julklappar.
Då blir det mer legalt att handla när man tänker på andra!
Vad jag inte förstår är att det är döskallar på vart och vartannat plagg?
Det gäller både barn och vuxen kläder och inte är det vackert precis!

När man går runt så där i en affär så blir det: vill ha, vill ha.

Så kom jag att tänka på samma bibelord i Matteus 6
som jag citerade förra blogginlägget
men några verser längre ner:

Varför gör ni er bekymmer för kläder?
Se på ängens liljor, hur de växer.
De arbetar inte och spinner inte.
Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.

...Ja, tänk bibeln är alltid aktuell!
 

lördag 26 oktober 2013

Prylar






När vi flyttade från hus till lägenhet under tiden vi byggde vårt nuvarande hus
förvarade vi det vi inte behövde i ett skyddsrum.
Skyddsrummet med tre rum i fil ligger i källaren på "vår" förskola.
Tänkte bara ha grejerna där något år, men nu har det gått åtta år!

Av och till har vi pratat om det med barnen, som också de har en del grejer där.
Så sa då dottern:
Gör slag i saken och åk dit och ta det ni vill ha,
så tar vi det vi vill ha och så skickar vi resten!

Så härom dagen åkte vi dit, hade ingen aning om vad vi hade där, inte saknat något.
Vad grejer!

Planlöst klev jag omkring och tog lite album och några småprylar.
Maken fördjupade sig i böcker och foton.
Det är det som är risken, att man blir sittande och minns!

Man kommer osökt att tänka på vad prylar man har, i onödan!
Svårt att slänga har man och sälja på Blocket tillhör ofta inte vår generation.
Så vill man ju ha nytt då och då!
Följer inredningstrender vad som gäller den här säsongen!
Nu när vi ska bo kvar i vårt hus tillsvidare vill man göra lite förändringar,
ny färg här och där och nya gardiner.
Klä om mina föräldrars gamla soffgrupp t ex.
Ta reda på vad det kostar, föreslog maken.
Ja, så där 30-40 tusen, sa jag och insåg att det inte var att tänka på.

Varför är man inte nöjd med det man har?
När jag tog min morgonrunda såg jag några skatbon och kom att tänka på bibelordet:

Se på himmelens fåglar.
De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador
och ändå föder er himmelske Fader dem.


Inte bryr de sig om trender, när de bygger bo?

tisdag 22 oktober 2013

Tänkesten och bönesten






Förra veckan var vi ju i Bohuslän, som jag skrev om, och där finns min tänkesten.

Under alla år vi var där i stugan, tog jag mig en promenad till tänkestenen då och då.
Livet snurrade för full fart med sex barn
och ibland behövde man en liten stund för att samla tankarna och få vägledning i olika saker.

Det fungerade även som en bönesten, där man ibland desperat behövde få ledning i val man stod inför.
Den här hösten hade jag behövt min tänke- och bönesten.
Javisst man kan be var som helst, men just där i stillheten och med den tjusiga utsikten över Gullmarsfjorden
var Gud så nära.

Under hösten har vårt hus legat ute till försäljning,
som jag skrev funkade inte logistiken för Sebastian till jobbet i Jönköping,
men ingen seriös köpare har hört av sig.

Lägenheterna i Tornvillan är uthyrda, men inte sålda.
Jag hade som rubrik i våras "luftslottet som sprängdes", men i sista stund hoppade köparen av.

Så nu sitter vi här på Sjöaslätt efter olika turer, fortfarande i vårt hus och inget har hänt.
Men vi trivs bra och som min frissa sa igår:
- Det är nog meningen att ni ska bo kvar ett tag till. Gud vill nog det.
(Hon är för övrigt inte bekännande kristen, men jag jobbar på det!)

Ja, med eller utan tänkesten vilar jag i förvissningen att Gud har allt under kontroll!

torsdag 17 oktober 2013

En insats

Stångehuvud är ett fantastiskt naturreservat i Lysekil. 
Ett område av den röda bohusgraniten. 

Under 1800-talets sista årtionden pågick stenbrytning för fullt här. 
En kvinna vid namn Calla Curman beslöt att försöka rädda en del av Stångehuvud till eftervärlden. 
Hon köpte området bit för bit under första världskriget, då efterfrågan på sten gått ner. 
Sammanlagda summan blev 55 000 kr, motsvarar i dag ca 1 miljon. 

Alla är i dag tacksamma för Curmans räddningsinsats. Stångehuvud har blivit ett populärt turistmål. Hennes man var läkare och grundare av Lysekil som badort. Hon gjorde köpet till hans minne! Beundransvärt! 
Bohusgraniten användes för att bl a bygga Kungsportsbron och Vasakyrkan i Göteborg. Såldes också till många andra länder. 

Visst är den vacker i naturligt tillstånd?!




tisdag 15 oktober 2013

Nostalgitripp

Några dagar är maken och jag på västkusten.
Varje sommar när barnen var små var vi här. 
Hade en stuga vid Gullmarsfjorden, som numera två av sönerna äger. 

Vi gick i dag ut på Islandsberg, som ligger på Skaftö.

Ett underbart väder och vi njöt till fullo! Längst ut i kustbandet ligger ett hus som Evert Taubes syster bodde i. 
En så härlig dag!
Sol och bad! mitt i oktober...unikt. 

I stugan låg boken jag började läsa i går. Får mig att känna sådan tacksamhet att jag bor i Sverige, samtidigt som man lider med sina trossyskon, som får utstå förföljelse för sin kristna tro. 
Men viktigt att världen får veta...




lördag 12 oktober 2013

Vad är vi?




Nyligen skrev jag om "var är vi" med tanke på att årstiderna går i varandra och allt flyter i ett.

Nu tänker jag på olika åldrar, som också flyter i varandra nuförtiden!

Hur menar jag?

Låt oss ta denna vecka som exempel.
Helgen var jag med dotter och två sonhustrur i Göteborg.
Vi var på konsert, bodde på hotell och shoppade - i samma affärer!
Hade görsköj!

Tisdagen var jag med några jämnåriga väninnor på käringarallyt och hade jättetrevligt.
Har skrivit om. (Vi handlade i samma affärer).

Onsdag kväll var maken och jag och lyssnade på Vladislav Savic
som talade om spelmissbruk. (Skrivit om).
Men jag skrev inte att det var i Fjällstugan, en kväll för unga vuxna!
Nu visste vi inte att det var det förrän dagen därpå när jag läste det i tidningen.
Fast vi tyckte att det var väldigt mycket ungdomar där!

torsdagen lyssnade vi på Bodil Jönsson, som talade om när horisonten flyttar sig.
Vi var väl omkring 400 pensionärer på HLK, ett arrangemang av SU ( senioruniversitetet).
Väldigt intressant och lärorikt om åldrandet!
När man såg sig omkring var det enbart vitskallar man såg!

Efter det åkte jag till Friskis och Svettis och träffade "min" pt (personlig tränare).
Han heter Hamir och är väl omkring 25!
Skulle lära mig lite ryggövningar (för ryggen är inte 20!)

Men av Bodil Jönsson fick vi höra att nutidens pensionärer är tio år yngre
på alla områden jämfört med den förra generationen!

Det är väl det jag tyckt, att jag känner mig som 50+!!!!


torsdag 10 oktober 2013

Farligt spel




I går var jag och lyssnade på en man som heter Vladislav Savic.

Han var i många år utrikeskorrespondent på Sveriges Radio.
Levde många år i Moskva, Afganistan, Aten, you name it.
Var något av en arbetsnarkoman. Så började han spela.
I början, ja under flera år finansierade han det med egna pengar.
Ibland vann han naturligtvis, men oftast förlorade stora summor.
Så kom den dagen 2011 när han använde sig av Sveriges Radios kort och gjorde slut på 350 000.
Dessförinnan hade han spelat bort 2,5 milj av egna pengar, belånat sin fastighet bl a.

Han fick sparken naturligtvis när detta uppdagades och blev av med allt, även sin familj.
Nu var han helt utblottad och hade ingen egen bostad
och väntar nu på att få pengar genom att hans och exfruns bostadsrätt säljs så han kan betala av sin skuld
få en egen bostad och kunna ha hand om sina döttrar ibland.
Detta var nu hans mål.

Det var så tragiskt att höra om hans resa
men också tragiskt att få reda på att en kvarts miljon svenskar spelar och 168 000 är spelmissbrukare.
Ökar stort bland kvinnor och unga. Bara i Jönköping finns det 2 600 spelmissbrukare.

Det är svårt att värja sig
det är spelbilagor i kvällstidningarna
TV reklamen pumpar oss med alla spel.
Vi ser hur människor drar ut miljonvinster ur guldkuverten
och tror att det är hur lätt som helst att vinna.

Ett alkoholmissbruk eller knarkmissbruk ger förändringar i hjärnan och det är ganska givet
men även spelmissbruk gör detta.
18% känner någon eller är släkt med någon som spelmissbrukar.

När jag var barn talade man om speldjävulen.
I går förstod jag att han finns!
Vill man kan man läsa Vladislavs nyutkomna bok : En korrespondents bekännelser

tisdag 8 oktober 2013

Var är vi?







När jag i rubriken ställer frågan om var vi är
så tänker jag på att allt går i vartannat på något sätt.

Förr var det skillnad på årstiderna, nu går de ihop.

I dag gjorde några väninnor och jag käringarundan.

Vi börjar i Habo på Webes godislager (som för övrigt ska flytta utomlands)
fortsätter till Ryfors chokladfabrik och
Damellas lagerförsäljning av framförallt underkläder. I Mullsjö ligger detta.
Fortsätter till Falköpings ost, där vi äter ostbuffé och handlar ost bl a.

Det var så varmt, 17 grader och vi hade enbart kortärmat på oss.
Man fick titta på naturens vackra färger för att inse att det var höst.

Så kommer vi till Falköping
där julskyltningen är i full gång och där det är juldekorationer överallt i affären.
Tomtarna kommer mot oss och man vill nästan värja sig.
Inte än väl?
Vid ingången till affärsdelen med mat trängs pepparkakor, med julbröd och glöggkex
och vi kan läsa att den stora julmarknaden börjar på torsdag.
Ja, IKEA har säkert också börjat att jula.
Ja, Jula också tänker jag! (en affär heter så!).
Köpte adventskalender till barnbarnen.
Glömmer väl var jag lagt den när advent närmar sig!

God Jul, förresten, bäst att vara ute i tid!

torsdag 3 oktober 2013

Den barndomen






För någon vecka sedan hade jag besök av en barndomsvän.

Vi bodde grannar och lekte tillsammans varje dag.
När vi började skolan, hon är ett år yngre, fortsatte vi att umgås.
När vi var i tonåren blev det mindre och mindre med umgänget.
Vi fick andra kompisar, men fortsatte att hålla kontakten, även sedan hon flyttat till Stockholm.
Mycket vi pratade om handlade om  "minns du". Vi lekte med enkla saker
klippte ut personer ut tidningar som bodde i rum vi också klippte ut från möbelkataloger.
Vi gjorde som lägenheter av rum och kök från katalogen, som våra urklippta personer bodde i.
Barnen i familjerna gick till skolan, papporna jobbade och mammorna bakade och lagade mat!

Ibland åkte vi till Australien
det mest avlägsna vi kände till och hade med oss en tablettask, som vi delade på som färdkost!

Hörde i dag att en fyraåring har i genomsnitt 536 leksaker.
Några personer i inslaget berättade att man i bostadsområdet har ett rum "skänkrum"
där man kan lämna leksaker man tröttnat på och byta mot något annat där om man vill.
Eller som en liten kille gjorde förra lördagen, när jag stod och sålde ostkakor på höstmarknaden
sålde sina avlagda leksaker och fick ihop några hundralappar.

Varför en penna på bild?

När min mamma var liten
hade hennes pappa med en penna till henne när han hade varit på marknad och sålt ägg.
Den pennan var henne så kär och hon skrev nästan aldrig med den för den var så fin.
Det är inte den pennan på bilden, men en liknande, fast röd.
Mamma gav den till min dotter när hon var i fem årsåldern.
Tyvärr såg hon inte affektionsvärdet i den och den var snart trasig.
Men vad då? Allt är inte som förr, en del bra en del dåligt!

tisdag 1 oktober 2013

Nu är det dags del 2








Vad föreställer de här bilderna? undrar du säkert

Tittar man noga, så är det inte himmel med flugskit på linsen, utan flera hundra tranor på väg söderut!
Det var så intressant att se hur de formerade sig efter att ha utnyttjat termiken.
Den skulle få dem att "segelflyga" en lång sträcka, förklarade maken, som skärmflyger.
Framför allt var det kul att höra dem, deras karaktäristiska läte, som genljöd i luften.
Tänk att det kan fungera så, att samtidigt får alla en gemensam inre kallelse att dra söderut.
Till Rygen, har jag för mig.
Detta gäller alla flyttfåglar egentligen, att på en given signal så lyfter man.
1 oktober, var väl dagen flytten var bestämd till. Och nu är hösten här (på riktigt).

Många människor gör förändringar, inte flyttar kanske, men tar tag i sina liv.
Såg en småbarnsmamma i dag, som joggingklädd joggade i snabb takt på vår väg.
Inte konstigt, men det iögonfallande var att hon körde en barnvagn framför sig!
Den ungen fick en snabb resa!

Annars är ju hösten en lugn period för de flesta.
 Ja, ja, jag är pensionär, jag vet.
Men naturen tar det lugnt i alla fall, även om inte du som läser detta har tid!
Tag några djupa andetag, så är du en bit på väg!