Philomena

För några veckor sedan var några väninnor och jag och såg filmen Philomena.

Verkligen sevärd!

Nu inför ett nytt år brukar man ofta bestämma sig för vissa förändringar man vill göra
nästkommande år.
Det brukar handla om nyttigare mat eller mer motion.
Kanske sluta ljuga som TV reklamen säger.

Vad man kan lära sig av filmen vi såg - är att alltid förlåta.

Filmen bygger på en sann historia om en ung kvinna
som blev fruktansvärt illa behandlad i klostret, dit hon förvisades när hon blev gravid.
Boken som ligger till grund för filmen skrevs av Martin Sixsmith " The lost child of Philomena Lee".
Journalisten ska hjälpa Philomena att hitta sin bortadopterade son.
Tusentals kvinnor från Irland fick sina barn bortadopterade under 50-talet.
Vad som är så fantastiskt är Philomenas ständigt förlåtande attityd
som retar gallfeber på journalisten (ateist), som är med henne.
Fastän nunnorna ljuger för henne och vilseleder henne föredrar hon att vända andra kinden till!
Förlåta.
Kanske det ska vara något att ta med sig in i 2014?
Tänkvärt!

Så vill jag önska er

Ett Gott Nytt År

med längtan efter vår bild 2.
Eller är det höst nu? bild 3.
Kantarellerna är plockade bakom huset av maken för två dagar sedan!   

Fredagsmys

Det är många tankar som far runt i skallen så här i mellandagarna!

Man läser än här och än där.

Bl a läste jag om att lägga ut bilder på sociala medier, som jag gör just nu!
Man ska inte lägga ut sånt som retar folk.

Det som mest retar är bilder på sin hemgjorda korv! Hoppsan! Där fick jag!

Överhuvudtaget matbilder retar folk! Hellre då mysbilder.
Det tycker jag att jag gjort nu!

Det som retar folk är också bilder på selfies, alltså självporträtt.
Nja, det gör jag inte så ofta, om inte bilden på "plankan" i förra inlägget räknas!

Sociala medier är stressande, när man alltid är uppkopplad.
Man bara måste skriva om sin matlagning, karriär, träning och relationer på fb!

Vad den sista bilden beträffar har jag hämtat den från makens sociala medieinlägg.

Han tyckte det var en utmärkt bild!

Ja, om man läst Tomas Sjödins senaste bok " Det händer när du vilar." kan man hålla med.
Där skriver han om hur viktigt det är med återhämtning.
Livet består av arbete och vila, inte bara arbete.
Vilan måste erövras skriver han.

Så det är väl bara att lägga sig på soffan och vila sig lite!

Sa inte Jesus det till sina lärjungar?
"Vilen eder!"

Hårdträning

Ja, så är det jul igen!

Stor glädje och mycket mat!

Dags att börja förbereda sig!
Vi började för några veckor sedan, Sebastian och jag med plankan.
Du kan läsa hur man ökar tiden för varje dag, bara att hänga på!

Om några år kanske man kan mäta sig med 86-åriga Johanna!
Det gäller ju att hålla ut, inte ge upp. Det är ju så att motion och träning är en färskvara.

En annan förebild, som har en väl bibehållen figur och dessutom är vacker är hon som fyller 70 i dag!
Hurra för vår fantastiska drottning och hennes behjärtansvärda arbete!

God Jul!

Avkopplad?

Vilket ord beskriver bäst 2013?

Är det avkopplad?

Nej, uppkopplad!

Det är väl det mest stressande man kan vara, så är det uppkopplad.
Känner av rastlösheten som infinner sig, när man inte kollat mobilen på ett tag!
Hörde på radio vad som stressar människor så här före jul.
De flesta svarade att de inte skulle hinna med allt de tänkt.
Ganska högt på listan var att barn och barnbarn inte skulle gilla de julklappar man köpt!

Vad konstiga vi människor är!

Inte är det någon julstämning heller!
Plockade fram julsaker i dag och kände mig inte alls förväntansfull!
Behövde bara slänga en blick genom fönstret för att se granen
som var så vit och fin för några veckor sedan
nu lyste grön och grann, men inte i stugan,
utan på den gröna gräsmattan!

"Månen vandrar sin tysta ban...." men ingen snö på fur och gran.

Nej , nu ska jag vara positiv och koppla av och ta det lugnt
och vill sluta med något som den kloke Tomas Sjödin skrivit:

Vi klarar inte att leva ett heligt liv,
det finns alltför mycket i och runt
omkring oss som begränsar våra möjligheter.
Gud vet det, och därför låter han oss dela
vardagen med en hjälpare
- inte en domare! 

Inspiration

Lite före jul brukar några väninnor och jag åka till Stockholm.

Ja, inte varje år, men i år blev det av.
Jag vill inte flytta dit, men att åka dit någon gång då och då, det njuter jag av!

Vi börjar med gudstjänst i Klara kyrka.
Fullt med folk och alla är lika välkomna känner man!
Här finns uteliggare och ungdomar med ryggsäckar med liggunderlag fastsatta på säckarna.
Fina damer och herrar, allt i en salig blandning.
I år var första gången det påpekades framifrån att man måste ta med ytterkläder och väska
när man går fram för nattvarden eller offergång, eftersom stölderna har ökat!
Tråkigt!

Men glädjens budskap tog överhanden!
Gud är ingen förtryckare. Han är en befriare!
Efter det var vi på en fantastiskt fin julshow i Filadelfiakyrkan!
Hillsong hyrde den och sjöng och musicerade på en mycket hög nivå!
 Bland det bästa jag hört i den vägen!

Granen på NK förstärkte julstämningen och inspirerade till en god grön jul!
För det blir det väl?!

Lutfisk och gröt...

En av mina sonhustrur tycker inte man ska lägga ut så mycket matbilder.
Maten kommer aldrig till sin rätt på en sån bild.
Nu gör jag det i alla fall.

 För si så där 35 år sedan började jag göra julkorv, värmlandskorv.
Jag hade en väninna när vi bodde i Jämtland på 70-talet, hon var från Skåne men gjorde värmlandskorv.
Så började det hela och sedan har den följt med oss till Småland via Dalsland.

Barnen har alltid gillat den och nu gör barnbarnen det också.
Ja, även vänner som blivit bjudna tycker om den!
Det är ingen tradition från mitt hem, min mamma gjorde aldrig korv.
Annars är det ofta så att man (kvinnan) tar med traditionen från sitt hem till sin nya familj.
I och med att både maken och jag varit delaktiga i korven från början, tycker vi lika!

Annat är det med lutfisken!
Jag bara älskar lutfisk!
Har förstått att man sällan är neutral till lutfisk, antingen gillar man det eller inte!
En gång om året lovar maken att äta lutfisk.
Det var i dag.
Så lätt att tillreda nu för tiden!
Inte blötlägga på Annadagen!
Bara köpa, sticka hål på påsen och in i mikron 10 minuter!
Gör man då en god vitsås till, på gräddmjölk och lite grönt tilltugg, så blir det mumma!

Och maken fick erkänna att det var inte så dumt i alla fall!
Gröten då? Den får vi spara till en annan dag! Nu är vi för mätta!

Tacksam och stolt

I kväll var vi först på Luciafest på förskolan Fru Ebba

 och sedan på Kungsgymnasiets julkonsert. 

Helt fantastiska upplevelser! 

Genomfors av en enorm tacksamhet att fått vara med om uppbyggnaden av "våra" kristna skolor. En förmån!

 Du har väl glömt hur det var, tänker du kanske. 

Nej, det var både ris och ros under de 20 åren, det erkänner jag gärna.

 Samtalade med en kvinna för ett antal år sedan, som ville höra om skolan. 

Jag berättade med liv och lust. 

Efter ett tag sa hon: 

- Nu förstår jag vad det betyder att ha en gudomlig kallelse till något. 

Det är väl därför man känt sig buren på något sätt genom åren!

 Stolt är jag också, över det vi åstadkom! 

Det är osvenskt att vara stolt över något man gjort, 

men med Guds hjälp och duktiga medarbetare så såg vi hur verket gick framåt!

Det är mycket tuffare nu än i början av 70-talet när jag var nyexad. 

Min första tjänst var i en byskola i Jämtland. 

Mammorna neg när jag hälsade på dem, trots att jag bara var drygt 20 år. 

Inga stökiga lektioner (vad jag minns) och artiga och snälla elever (vad jag minns). 

Men barn är barn i alla tider och helt underbara, när de får komma till sin rätt! 

Här växlar det..

För en tid sedan blev jag tillfrågad om jag ville sälja ostkakor på Gränna julmarknad.

Det lät ju trevligt, så jag laddade rejält!
Nu idag, som var marknadsdag, var det totalt snökaos i Gränna.

Det inte bara snöade, typ julesnö, det blåste och ven och yrde.
Vi hade satt upp ett partytält, som steg till väders.
Fick förankra det hos "grannen" som sålde tofflor.
Efter en timme gav han upp och packade ihop, varvid vi gjorde detsamma.
Vad annat kunde vi göra när vårt ankare på ena sidan gav upp?
Kändes snopet och snöpligt.

Bilden ser ju bra ut, tänker du.
Den bilden är från höstmarknaden, som visserligen bjöd på kyla, men sol och plusgrader!
Nu kunde man inte ens ta en bild med sina stelfrusna fingrar!

Nu flyttar jag fokus till gårdagen på bild tre.
Var på Fotö på en intressant eftermiddag,
inte bara supergod fisk av alla sorter utan också information om "Love Nepal".
För er som inte vet, gå in på hemsidan lovenepal.se
och läs om detta behjärtansvärda arbete, som görs bland prostituerade flickor i Nepal.
Är det något man vill stötta så är det detta!

Ens egna snöproblem blir så futtiga ...
när man hör om att det finns ca 30 milj slavar i världen och ca 17 milj av dem är barn.
Barnprostitutionen är så stor.
Hallickar besöker gravida kvinnor i byarna och erbjuder en dispositionssumma på 200 dollar
för att köpa babyn (om det blir en flicka) till prostitution.

8 milj män reser till Thailand varje år för att besöka prostituerade!!
Även om problemet är hisnande stort, kan man göra något t.ex

...stöd Love Nepal! 

Fult eller fint

Förra söndagen var det skyltsöndag.

Vi var en stund på stan och där såldes det lotter.
Köpte två på ett ställe, men bad Sebastian välja lotterna.
Den ena han tog stod det högvinst på och det var en tavla.
Man hade några tavlor upphängda på väggen och de skulle utlottas.
Nu fick man inte välja, utan fick ett nummer och man skulle få hämta tavlan följande vecka.
Det var väl sex, sju tavlor och jag såg en som jag tyckte var fin med några hus på.
Hoppas det blir den, tänkte jag. De andra var skapliga, men en direkt ful.

När vi kom för att hämta tavlan , ja, då var det den fula, som hade vårt nummer på baksidan.
Typiskt, tänkte jag, den åker i soporna.

Så har jag tänkt på det här de senaste dagarna, på vad som är fult eller fint egentligen?

Dels växlar det från individ till individ, men också från en tid till en annan.
Det som jag tyckte var snyggt för tio år sedan, tycker jag inte är så fint nu. (Gäller inte allt förstås!).
Minns när man hade axelvaddar i alla kläder, ju större dess snyggare.
Eller frisyrer på 80- talet, kort stubb på tjejer!
Tyckte det var snyggt med medaljongtapeter av sammet på 70-talet.
Dottern fick inte ha rosa som baby. Det var inte modernt då.
Det skulle vara rena färger i rött och blått.

Så här kan man hålla på hur länge som helst och räkna upp!

Se´n är ju smaken som baken och en del tycker om det som inte jag tycker om osv.
Tur är väl det!
Annars skulle vi gå omkring som kopior allihop!

Kanske jag ska spara tavlan, om tio år kanske jag tycker den är fin!

Lys upp!

I adventstid brukar jag tycka om att titta i fönster man passerar
för det är så mysigt att se alla adventsstakar.

När jag ser tända ljus så där, så upplever jag det som att människorna där inne i husen
vill dela med sig av ljuset.
Jag får ta del av deras ljus.

Det är också mysigt med alla ljusslingor i trädgårdar och balkonger.

Man kommer osökt in på det här med "världens ljus"  - Jesus.

Hoppets stråle går igenom världen!
Över dem som bor i mörkret skall ett ljus skina klart.
Det är många som bor och lever i mörkret rent bildligt.
Det är där vi kan göra en insats och dela med oss av ljuset till dem som har det sämre.
Det behöver inte vara brist på pengar.
Man kan vara fattig på kärlek, gemenskap osv.
Ljus lyser inte bara upp, det alstrar värme.
Är vi nu satta att vara ljus så lyser vi - och ger värme!

Ser många tiggare nu för tiden på trottoaren, många är romer från Rumänien.
Ibland tittar vi bort, men som prins Daniel sa:
- Se dem i ögonen och inte över axeln.
- Så de känner att de finns!

Vi kan inte hjälpa alla människor, men någon kan vi ge något!

Alla människor är äkta!

Några av mina ljus på bilderna är inte äkta
utan lyser med batteri.
 De fladdrar som ljus och svårt att se skillnad!
Fördelen är att de orsakar aldrig eldsvåda!
Nackdelen är att de inte avger värme!

Tips!

När man tittar i tidningar eller på webben, får man tips på att förbättra tillvaron! 

Läste om hur bra det är att ha alla recept samlade i en pärm! 

Sagt och gjort, köpte en pärm med åtföljande register och började klippa och klistra. 

Skriver ofta av från recept.nu och det skulle jag nu samla på ett ställe. 

Jag har en låda där jag slänger ner alla recept och får leta och leta...

Till en början gick det bra

så kom jag till de recept jag klippt ur tidningar med tjusiga bilder till. 

De fick inte rum i min A5 pärm! Då fick jag vika dem eller skippa bilden. 

Blev väldigt klumpigt och pärmen blev tjock och otymplig. 

Registret då? Skulle jag sätta in alla efterrätter på E, eller efter namnet på rätten? 

Jag gav upp!

Så skulle jag baka mandelmusslor. 

Skrev om det för något år sedan, hur jag hittat ett jättebra recept, inget fastnade i formarna. 

Men i år ...

samma recept

samma temperatur 

och de flesta fastnade! 

Maken försökte komma med instruktioner. 

Det örat ville jag inte lyssna på - först.

Gjorde en ny sats, som gick bättre!

Men tipset att ta en gammal silverbricka och fylla den med lite silverprylar

det tyckte jag blev snyggt, och inte kunde det misslyckas!

Vill du pröva mandelmusslorna, tar man 200 g mjukt smör och blandar med 200 g riven mandelmassa och 4 dl mjöl. 175 grader i 15 min.

Obs! Smörj formarna ordentligt! 

Ha en skön advent!!

Skavanker

I flera veckor har de lagat hål och skavanker på våran väg.
Det är intressant att följa deras framfart.
Mycket noga är de att fylla igen håligheter.

Tänkte i morse när jag var ute, att vi människor behöver också lagas ibland.
Vi kan gå sönder både på in och utsidan.
Känner flera personer som kört slut på sig och befunnit sig vid vägs ände.
Då behöver man lagas.

Man kan tycka och säga:
- Inte så konstigt, eftersom den personen haft många bollar i luften samtidigt.
Ändå, det finns läkedom för det.
Det kan ta tid och det behövs ett lugnt tempo och vila.
Hur roligt är det? Det är roligare med en full agenda!

Min rygg har orsakat mig besvär under hösten.
Nu har jag hittat en jättebra sjukgymnast, som hjälpt mig.
Det innebär att jag måste träna själv på olika övningar, inget ger sig själv!

Ofta är det så att vi själva måste dra vårt strå till stacken för att få en förändring.

Räcker det inte att be till Gud?
Jodå, men ibland är vid kanske svaga,
har ont eller som i mitt fall försummat att träna min kropp,
muskelsvaghet,
då kan vi med Guds hjälp och en bra sjukvård komma på fötter igen!
Min morgonjogg måste tydligen kompletteras med inre småmuskelträning....:-)
.... och det gör skillnad - redan!!!

Ytliga skavanker då?

Ja, inte tror jag Gud tar bort rynkorna eller andra åldersfläckar om vi ber honom.
Tror han gillar lite "shabby chic" på oss!
.... eller, det finns ju krämer, kanske Han säger!   ;-)

Hur som helst krossar Han inte ett brutet rör, eller blåser ut en tynande veke.
Det har vi Hans ord på!

En dag i sänder

Hur ska man få ihop de här bilderna till en dag i sänder?

Jo,den första bilden visar en härlig dag, som man önskar inte ska ta slut.
Då allt är stilla och naturen håller andan.

I går var jag på en kvinnofrukost och lyssnade på en väninna och hennes dotter,
som berättade om hur livet kan vara.
De har gått igenom svåra händelser då de fått ta en dag i sänder för att orka.
En del dagar önskar man fort ska ta slut i stället.
Ofta tänker man att man skulle vilja veta lite mer om framtiden, det skulle kännas tryggt.
Det är nog tvärt om, att det är tryggare att inte veta
och tro att min framtid är i Herrens händer, som det står i en gammal sång.
Lena och hennes dotter har gått starka ur det som hänt,
genom att lita på att få den kraft som behövs för varje dag.
Det avslutades med att dottern sjöng: Blott en dag ett ögonblick i sänder.

På kvällen var maken och jag på missionsauktion ute på landet.
Roligt och fridfullt.
Tänkte på att bönderna, som skänkt mycket som jorden producerat inte kan ta en dag i taget,
de måste ju planera framåt.
Fast de vet ju inte om det blir bra skörd eller inte.

Det är väl så att vad man än sysslar med kan man bara ta en dag i sänder
och tänka att var dag är en sällsam gåva,
en skimrande möjlighet! 

Se bakåt eller framåt

Grämelse bor i dårars bröst, citerade ofta min mamma.

Det är ett vist ordspråk och det står i bibeln.
Men hur ofta grämer vi oss inte? Eller är det bara jag?
Man grämer sig över något man sagt, eller något man skulle sagt.
Ibland i en diskussion kommer man på efteråt:
- Varför sa jag inte det där i stället?
Nu är det ju inte det viktigaste att vinna en diskussion sägs det,
men nog skulle det vara skönt att liksom få till det!
Man kan också gräma sig över något man köpt, som var för dyrt eller onödigt.
Händer då och då!
Man kan också gräma sig över något man inte köpt på en annan ort till exempel,
när man stod där i valet och kvalet.

Många gräver i det förflutna och grämer sig över att saker och ting gick snett.
Vad hjälper det?

Man kan också leva och titta ständigt i backspegeln.
Hur bra är det?

Varför första bilden?
Hela Sverige och antagligen hela Portugal ägnade gårdagen åt tankar på en boll!
Ja, mycket stod på spel och spännande var det!
En viss mån av grämelse infann sig hos många efteråt och framför allt det svenska laget.
Men de andra var bättre och har man en spelare
som springer 100 meter på 11 sekunder - på gräs - med dobbskor och med en boll,
ja då går det så här.

Men vi ser framåt, som Zlatan sa, och går stärkta ur det här.
Det är inte ett så dumt tips egentligen för dig och mig när vi börjar gräma oss!
Se framåt och ta lärdom av det som skett.
Det som inte dödar dig, härdar dig!
Bra sagt!

I din närhet

Han stod lutad, liksom hängde över rullatorn

... och sjöng med lite darrande röst:

- I din närhet, i din närhet där förvandlas jag, där förvandlas jag i din närhet där vill jag va.

Och jag grät.
Vi var i Kristine kyrka idag på gudstjänst och Alla-kan-kören sjöng.

Nedre bilden är från ett annat tillfälle, när de sjöng på Jönköpings höstmarknad.
Han som sitter på stolen är Arne och det var han som i dag sjöng: I din närhet.

En annan gång sa han med sin speciella lite darriga röst, när han med assistans tagit sig fram till podiet:
- Livet behöver inte vara perfekt för det ska va underbart!

I dag såg jag honom  i Guds närhet där han blev förvandlad till något fulländat

Och det är ju så Gud ser på honom och oss andra:
I Guds närhet försvinner alla skavanker och tillkortakommanden.
Skönt att veta!


PS Yngste sonen Sebastian står till höger med trumma och munspel DS

Charmigt

Är det bilderna som är charmiga?

Nej, att det är skillnad på manligt och kvinnligt, det är charmigt!

Lite spänning i tillvaron!

Vi är med i en cellgrupp, bönegrupp, bönering (hette det när jag var barn) you name it!
Vi träffas i olika hem och brukar vara ca tio-tolv personer.
I måndags skulle vi vara hos oss.
Vi var tolv personer varav två kvinnor och tio män.

Ingen kommenterade att jag hade gjort mysigt med levande ljus vid ingången.
Ingen kommenterade att jag dukat snyggt.
Alla servetter låg kvar oanvända på bordet.
Mackorna gick åt, men inte kakorna?
Bullrigt, trevligt och hög volym!

Skillnaden märks i tidig ålder.
Ett av barnbarnen, en flicka på fyra, bara älskar rosa (som de flesta småtjejer gör)
... har föräldrarna påverkat?
Mamman går definitivt inte i rosa. Pappan försökte tidigt introducera småbilar, men misslyckades.
Populärast är "Hallo Kitty prylar!

Två andra barnbarn, pojkar träffade för några år sedan några tjejkusiner (på pappans sida) .
Tjejerna ville att de skulle leka mamma, pappa, barn.
Motvilligt gick killarna med på detta.
De skulle tillsammans gå en promenad med dockvagnarna och killarna skulle köra.
De tog högsta fart med vagnarna och körde rally, var på "dockmammorna" förskräckt skrek:
- Vält inte med våra bäbisar!

En morgon satt Sebastian tyst vid matbordet och jag frågade om det var något särskilt.
- Nej, sa han och fortsatte vara tyst.
Ställde samma fråga efter ett tag, men det var inget, sa han igen. Efter ett tag sa han:
- Män är coola och tysta, de säger inte så mycket.
Kvinnor pratar mycket. Se på mina bröder.
De är tysta och coola, men deras kvinnor pratar jättemycket och det gör du också.
Se bara vad du tjatar om varför jag inte säger något!

Så var det med den saken!

PS Ordet hen finns inte i bibeln, bara så du vet! DS

Beskyddad

När de första frostnätterna kommer uppfylls jag av vemod.

Tycker synd om växtligheten och de djur som har svårt med kylan!
Låter kanske konstigt, och jag vet att växter måste vissna ner och dö, för att något nytt ska komma.
De fåglar som inte klarar vintern i norr flyttar söderut.

Men ändå... man vill skydda det värnlösa på något sätt!

Tänker också på de värnlösa i vårt samhälle.
Där det nu kommit fram att man vill spara in på de funktionsnedsatta.
De som vi friska måste föra en talan för.
De som också har rätt till ett drägligt liv. Är det dem vi ska spara in på? Shame on you!

Vi har nästan ingen hjälp till Sebastian.
Det har vi inte efterfrågat heller. Han klarar sig bra själv i mycket, eller med vår hjälp förstås!
Det var ändå en önskan vi kom fram med ...
... och det vara att han skulle få åka med den kommunala skolbussen
som passerar i närheten av oss, om så bara till närmsta busshållplats.
Då skulle vi slippa skjutsa honom varje morgon.
Men icke det!
- Tänk om alla skulle göra så!
... fick vi som svar.
- Jobba ni politiskt på att få en kommunal busslinje ut till er!
... blev nästa dumma påstående!

Ska avsluta i en positiv anda.
Den nedersta bilden är en rönn, utan blad, enbart med frukt/bär på.
Vi kan uppleva oss så ibland. Helt avskalade. Vad finns kvar?
Ja, frukten, de gåvor Gud lagt ner i varje människa.
Han ångrar inte sina gåvor eller kallelser!
Snart kläs vi på med en ny grön dräkt eller nya vingfjädrar
om du hellre gillar den liknelsen!

Tålamod, bara!