Var är dom nu..,

Jag bara undrar......Var är dom nu?

På senaste tiden har flera kändisar gått ur tiden, om man säger så!

När jag växte upp och redan från barnsben, fick man höra att man måste ha ”sin sak klar med Gud.”

Skulle man dö, måste man vara redo!

Vad innebar det?

Om man tuggar sig igenom Trosbekännelsen, finns i psalmboken eller googla om du har glömt, tror på den, bekänner den och lever efter den, så är man ju en troende kristen!

Den som i sitt hjärta tror och med sin mun bekänner att Jesus är Herre blir Guds barn.

Det innebär att efter döden, väntar himlen alltså gemenskap med Gud, Jesus och alla troende.

I annat fall om man förnekar Bibeln, är ateist, alltså inte tror på varken Gud eller Jesus, då saknar man gemenskap med Gud. Bibeln kallar det för Helvetet. 

Det konstiga är att barn, släktingar och vänner till den avlidne, glatt bekänner att nu är personen i himlen, sjunger och dansar med änglarna. Detta trots att varken den avlidne eller släktingarna, varken bekänt tro på himmel, Gud eller Jesus innan!

Visst skulle det vara önskvärt att alla kom till himlen, men i så fall ljuger Bibeln!

Läs och begrunda!!!

Offer

Om man googlar på ”offer” så betyder det: erbjuda, frambära som gåva.

I dag präglas nyhetsflödet av Avicii och hans tragiska bortgång,

Kan inget om hans musik, vet bara att han var världskänd som DJ.

Men vad man förstått,  är att han offrade sitt liv för sina fans.

Så tragiskt att en så ung människa inte kunde stoppa ekorrhjulet.

Nog om det!

Om vi tänker vidare, så är många människor, unga som gamla - offer.

Människor går i väggen på löpande band, och man undrar varför.

Alla krav, säger man lite lättvindigt.

Ja, men vem ställer kraven?

Jag själv, antagligen.

Vi som tror på Bibeln, läser om ett offer, som räckte.

Det var Jesus, som offrade sitt liv för att vi skulle ha frid inombords i den här världen och ett liv i frid efteråt.

Vi säger ju: RIP om alla som dött!

Mitt ok är milt och min börda lätt, sa Jesus.

Varför kan vi inte leva på det sättet?

(Talar till mig själv, likaväl till dig, som läser detta!)

Det borde vara lättare nu när våren gjort sitt intåg, eller hur!

Stora och små - bekymmer

Ibland när man åker till Tehuset, är huvudet fullt av ”bekymmer”.

När man har träffat kvinnorna, smälter ens egna bekymmer och blir så små!

Många av dem har fysiska krämpor, beroende på ett hårt liv och psykiska upplevelser, som krig, flykten hit, oro för kvarvarande släktingar och vänner!

De flesta som kommer till oss har inte fått uppehållstillstånd, trots att de varit här flera år.

De önskar inget högre än att få stanna här och få ett arbete.

De som det skrivs och pratas om, är de som vill leva i Sverige, som parasiter. De finns väl.

De flesta vill göra rätt för sig, av de jag träffar.

Behöver någon tröst, så tröstar de varandra,

De vet hur det känns!

Elden har tagit sig

När me too kampanjen ebbat ut, så flammar den upp igen och kommer så att göra igen och igen...

Nu tänker jag inte skriva om det senaste med Svenska Akademin, även om det finns mycket att skriva om!

Mer i allmänhet, hur ska vi kunna leva fredligt kvinnor och män tillsammans?

Ja, vi måste acceptera och inse varandras olikheter, utan kränkning! 

Nu tar jag en banal grej, som exempel.

Jag går på gym två gånger i veckan.

( Hi,hi nu fick jag sagt det)

Så olika vi tränar, män och kvinnor!

Vi kvinnor, tränar tyst och lugnt, metodiskt och målmedvetet.

Männen går omkring och bryter sig, ser ut som hulken och låter som plågade djur när de använder sig av de olika träningsmaskinerna.

De låter hela tiden!

Två unga pappor var där senaste gången, med var sin barnvagn.

Papporna tränade och när ungen skrek gick de till vagnen. 

Ruskade den ordentligt, tills barnet blev tyst.

Så höll det på!

Barnen måste blivit ordentligt omskakade!

Hade mammor gjort så?

Vad vi än gör, gör vi det på vårt sätt, kvinnor och män!

Visst är det charmigt, på den nivån i alla fall!

En brinnande buske, som illustration!

Alla minns..

Såg att Sebastian lagt ut den här bilden på Instagram och tänkte skriva om bakgrunden till den övre bilden.

För några år sedan fick vi reda på att det skulle vara allsångskväll i Karlsborg, då Lill-Babs skulle medverka.

Ankarstiftelsen anordnade kvällen och vi var i närheten.

All behållning gick till Ankarstiftelsen.

Under kvällen hade man några tävlingar bl a.

Och en riktig raritet bjöds ut, nämligen Lill-Babs singel av ”Klas-Göran”.

Daniel (Kindbom) frågade den stora publiken vad han fick för skivan.

Det var knäpptyst, alla väntade.

- Får jag 1000 kr, frågade han.

Tyst...

Så ropar Sebastian: 

- Ja!

Så får han då gå fram på scenen med en tusenlapp (tänk att vi hade det!)

Och få skivan och inte bara det, en stor kram och puss av Lill-Babs.

En härlig sommarkväll var detta och ett fint minne!

Vet att Lill-Babs hade ett stort hjärta, som också klappade för Ankarstiftelsens arbete i Colombia!