Ja, jag får skylla mig själv som jobbar,fast jag är pensionär!
Vanligtvis följer jag med maken vid den här tiden, för att plocka hjortron i Dalarna.
I år hoppar jag över det, eftersom mitt ena knä inte är helt bra. Ni som plockat hjortron vet att man får gå väldigt långt, över stock och sten för att hitta bär.
Sebastian är på kortis, så jag och hunden är ensamma!
Ta det nu lugnt och ta dagen som den kommer, sa maken när han for.
Hur gör man då?
Måste först städa ett förråd, typ uthus, det gör jag varje sommar!
Det brukar vara ganska mycket råttlort där, så även i år!
Sopade med en undran om jag skulle se en död mus. Och se där!
Jag skrek till, men upptäckte att det var ett visset löv!
När det var städat, tänkte jag ta en kopp kaffe och sitta länge med den. Ingen tid att passa!
Liksom ta dagen som den kom.
Hur roligt var det?
Efter någon minut gick jag in och kokade gelé och funderade över att allt inte är som man tror att det är!
Dottern ringde och frågade om jag vill komma ut till dem i stugan i morgon.
Ja, sa jag, och tänkte att det är kanske det som menas, att ta dagen som den kommer!
