Närmare

I går var jag med Sebastian till Kristine kyrka. Hans kör "Alla kan" skulle sjunga.

Nu höll de på med renovering av kyrkan, så gudstjänsten hölls i Kristinagården, kyrkans församlingshem.

Det gör skäl för namnet "hem". Det blev en hemkänsla där. Fullsatt till skillnad från stora kyrkans gudstjänster.

De vanliga gudstjänstritualerna fick man hoppa över. Det blev för rörigt med de vanliga processionerna. Man fick improvisera och psalmerna sjöngs till piano.

 

Alla kan kören sjöng frimodigare än vanligt!

 

Många invandrarmammor var där med fint uppklädda barn, som var med i barnkören.

Prästen pratade med barnen framifrån och Gud kändes närmare på något sätt.

Det var så vardagligt, fast det var söndag!

Måste det vara högtravande i kyrkan?

I kväll var jag på konsert, där några av mina "gamla" elever ordnat konsert för Love and Hope.

I konserten sa en av killarna: 

- Nu ska vi sjunga en sång om vår bästa kompis.

Och vem var det? Jo, Jesus!!

Så naturligt och nära!

 

Bakbunden

Läste en bok för några veckor sedan som heter "Mitt förbjudna ansikte".

Det handlar om en kvinna i Afghanistan under talibanregimen.

Kvinnor täckta från topp till tå och ett finmaskigt nät för ansiktet.

Var nätet för glest blev de stenade.

I går tittade jag på filmen "Flyga drake", som också skildrade Afganistan under samma tid.

"Mina" kvinnor på Tehuset, som nu bor i Sverige, vågar inte släppa loss ens här.

Jag älskar dem verkligen, oavsett om de är muslimer eller inte, så är de älskvärda.

 Men jag tycker det är så synd att de inte vågar släppa på alla regler från denna förrädiska religion!

 

I onsdags lyssnade jag på Soheila i Kungsporten i Huskvarna.

Hennes bästa föreläsning någonsin!

Frimodigt blottade hon islamismens terrorgrepp över sina efterföljare!

 

 

Häromdagen hade jag på mig ett par "blingbling örhängen" 

 

En muslimsk kvinna tog i dem och med längtan i rösten sa:

Skulle vilja - men får inte!

 

Tala om att religionen bakbinder!

Ge ut!

Blev så imponerad av Sebastian Stakset på Nyhetsmorgon i går!

Han bara strålade kärlek och förlåtelse!

Tänkte på vad bra man mår när man delar med sig, en omtanke räcker ibland.

Varje morgon när vi kom till vårt rum på båten på Nilenresan och det var bäddat, hade städaren gjort ett konstverk av handdukarna!

En liten omtanke som man blev glad av!

 

 

 

Så lite kan ge glädje!

Vad för omtanke kan du och jag visa i veckan som kommer?

Kulturkrockar

Nu var det länge sedan - igen.

Vi har varit två veckor i Egypten utan täckning den mesta tiden.

En kulturkrock! 

Man behöver inte ha uppkoppling överallt.

Vi reste en vecka med kryssningsfartyg på Nilen.

Mycket intressant. Portionsvis kommer ni få del av det framöver.

 

Under den tid jag jobbat på Tehuset har det här med kulturkrockar blivit tydligt.

Hur ska man hantera det?

Vi i Sverige är inte stolta över vår kultur och vanor på samma sätt som i andra länder.

Några bilder från ett stolt land.

 

 

När jag kom tillbaka till Tehuset i onsdags, brun och fin, tyckte jag, förfasade sig några kvinnor över hur brun jag var.

Det är inte fint!

I dag hade en kvinna med sig yoghurt och majsmjöl och smetade in i mitt ansikte för att det skulle blekna!

Ytterligare en kulturkrock!