Glad pensionär

Träffade en god vän för några dagar sedan. Vi hade inte träffats på länge.

- Hur är det att vara pensionär? 

- Jag vet inte, svarade jag sanningsenligt.

Känner mig inte som en sådan, fullt upp! 

Det kanske är just så det är nuför tiden, att vara pensionär. Är man frisk så ser man till att ha fullt upp.

I går stod Tehuset på Jönköpings marknad, från kl 9 till 19. Egentligen till 21, men det var kallt, regnigt och blåsigt, så vi gav upp vid 7-tiden.

Vi sålde sådant vi sytt och bakat. Det bakade gick bäst.

I dag hjälpte vi son och sonhustru att flytta. Det går väl snabbt, tänkte jag, att städa ur den lilla lägenheten.

Det tog hela dagen, med undantag av en timmes musikcafé, där Sebastian medverkade.

Vad trött jag är, sa jag till ett av barnen.

Du gör det frivilligt, kom ihåg det!

Så var det med den medkänslan!

Fast det är ju faktiskt sant!

Osis

I dag hade vi planerat att cykla med Tehusets kvinnor.

Igår fint väder och idag regn. 

Otur!!

Alltid är det så, tänkte jag och kom inte ihåg alla gånger det varit bra väder, när jag planerat något!

Minns bara alla skolresor, som varit regnfyllda!

High Chaparall, regn och kallt. Fick tillbringa lång tid på restaurangen, ja vi vuxna alltså.

Göteborg med guidad tur på Älvsborgs fästning. I ett källarrum på fästningen fick vi guidning. Regn, blåst och dimma stoppade utevistelse.

Eller Skara sommarland. Eleverna var genomblöta innan de badat! Alltså blöta uppifrån!

Rekordet togs väl av några av våra pojkar, som var på läger. Vi som var hemma ojade oss över att det regnade hela tiden.

Jag ringde och frågade hur det gick i regnet.

Han som svarade frågade brorsan:

Har du märkt att det regnar? Det har inte jag.

Såna är barn!

Vi cyklar nästa vecka i stället! 

I dag bakade vi med ny bakmaskin. 

Det var spännande - det me'.

I Wilhelm Thams fotspår

Under min gymnasietid passerade jag en statybyst, som jag konstigt nog aldrig noterade! Hade väl annat i huvudet.

Igår var vi på en guidad tur, som handlade om Wilhelm Tham, han på statyn.

En person som betytt mycket för Huskvarna stad från mitten av 1800-talet till sin död 1911. Han var chef på Huskvarna vapenfabrik och lyckades vända förlustbolaget till ett av Sveriges största företag.

Han var engagerad socialt, byggde en ny skola ( där jag har gått) Huskvarna kyrka, som han betalade. 40 000 kr kostade den att bygga! 

Han var varmt religiös! ( säger man det om någon nu förtiden? )

Tron är en privatsak, säger man. 

Men är den det?

Slottsvillan var hans och familjens bostad och från den hade han en egen väg till sitt jobb!

Historiens vingslag är alltid intressanta, särskilt efter en man som betytt så mycket för min hemstad!

Och nu vet jag att det är han på statyn!

Bröllopsdag

Förberedelser hela förmiddagen. Bra att bröllopet började kl 16.

Bröd och capcakes bakades och en undrande blick genom fönstret då och då. När skulle regnet komma?

Ett väldigt trevligt bröllop blev det med ett lyckligt brudpar, som var rörda av stundens allvar!

Och vår Nils i tuff bröllopsklädsel!

Och regnet höll sig borta!

Bröllopsyra

Menar inte den på slottet, utan vår egen. På lördag gifter sig David med sin Annie.

Ska bli jätteroligt och njutbart! 

Nervös? 

Nej, inte alls, det är ju nummer 5 som gifter sig!

Sen vet jag att varje bröllop är unikt, liksom varje barnafödsel. 

Tänk, det är roligare att gifta bort sina barn än att själv gifta sig! 

Missförstå mig rätt nu. När jag gifte mig för 45 år sedan var jag nervös och kunde inte njuta på det där avslappnade sättet.

Samma med barn och barnbarn. Visst njöt jag av barnen - men inte så avslappnat som av barnbarnen.

När man har småbarn säger många: 

- Njut, åren går så fort!

Man tar i från tårna för att njuta och det är lyckostunder förvisso, men också mycket trötthet och stress.

Så vad vill jag ha sagt? Lättare att njuta när man har lite distans!

Kärleksatmosfär

I helgen har jag varit på kvinnokonferens på Arken. Kvinnor i nätverk anordnade den.

Vad som kommer emot en varje gång man kommer till Arken, är den kärlek som strömmar från alla håll!

Här är en plats speciellt för människor med behov och då har man väl en ödmjuk tacksam inställning till den upprättelse man får.

Ett exempel är det vi fick vara med om på fredagkvällen.

En man bjöd alla bibelskoleelever samt all personal på tacobuffé på en närbelägen golfrestaurant. 

Vi var helt överväldigade när vi kom dit och fick också lyssna till hans vittnesbörd som var genomsyrat av just tacksamhet.

På konferensen talade förutom vår svenska styrelse, Annie Schaug från Norge.

Hennes tacksamhet gällde hur hon blev befriad från ockultism. Som femåring gav hennes mamma henne till en shaman, som skulle bota henne från en höftskada.

Detta ledde långt in i ockultismen, men som 17-åring fick hon ett möte med Jesus från Nasaret och blev befriad!

En underbar helg!

Tabata

Vad är nu detta? Ett tidsbesparande sätt att träna. Vi är så stressade så vi måste effektivisera träningen.

Det går till så att man tränar t ex springer i 20 sek, se'n vilar man 10 sek. Springer fort i 20 sek och vilar i 10.

Detta gör man under fyra minuter.

Väldigt effektivt - sägs det.

Jag beslöt mig för att testa. Hittade ingen pulsklocka utan tog timern i fickan. Den jag använder när jag bakar.

Tyckte det var evighetslånga 20 sek, tittade på timern och såg att jag satt den på 20 min.

Ja, så länge sprang jag inte, men blev helt slut och promenerade resten.

I morgon är det Vårruset. Många ska säkert deltaga, men inte jag.

Kanske vi kan ta med kvinnorna från Tehuset nästa år och springa?

Då får jag nog börja peppa dem redan i morgon, för sånt tar tid.

Plankan tror jag är ett bra och lugnt sätt att träna. Det ska bli min melodi!

Sköna maj

Oj, har det redan gått en vecka sedan jag skrev förra bloggen!

Och nu är det maj och då ska mycket hända. Ännu mer stressigt för en pensionär!

Redan har en del saker hänt, barnbarnet Elma fyllde sex år, Jesusmanifestation i går...

Vädret, ständiga samtalsämnet. Snö igår, som ligger kvar på skuggsidan i dag. Trots det en tapper skara, som trotsade vintervädret igår och marscherade genom stan!

Sommaren är kort och ibland kall "den gröna vintern", så måste man ge sig tid att njuta. Själen måste ha sitt. Det får den genom naturen, och allt vi omger oss med, som ger oss glädje!

Skomakaren som stängde mellan hägg och syren, det var klokt!

Så ge själen utrymme nu i maj och framöver. Det är du värd!