Hur känns det?

Hur känns det?

Det är väl den vanligaste frågan en journalist ställer till någon som lyckats eller misslyckats med något i sitt liv.

Det kanske är viktigt att veta hurdana känslor man har inför det som hänt.
Att känna efter.
Ska man bygga livet på känslor, ska känslorna styra eller ska man själv styra sina känslor?

Jag får den frågan minst en gång om dagen, hur känns det?
Frågan kommer sig av att jag slutar mitt rektorsskap till sommaren, om drygt en månad.

Ja, hur känns det?
Jag vet inte svarar jag sanningsenligt.
Kom igen i höst och fråga för jag kan inte veta hur det känns att ha jobbat hela sitt liv, fött sex nej sju barn under tiden, och nu bli senior, som min man uttrycker det!

- Vad ska du göra i höst? är nästa fråga.
- Jag vet inte, svarar jag lika sanningsenligt.
Har du ett projekt som är hemligt? frågade någon. Nej, inte ens det. Kommer dag kommer råd!

Men hur känns det?

Sjukt overkligt, som Loreen uttryckte det nyss på TV, som svar på den frågan!
(Så här fint bor vi! Sjukt overkligt det med!)

Ett annat träd

Min man gillar verkligen träd!

Han är ingen trädkramare precis, men kan kommentera:
- Ser du vilket vackert träd, när vi passerar.
- Var då? frågar jag och ser mig omkring.
- Aspen, eller boken, kanske han säger.

Jag är inte duktig på träd, ja björk, tall och gran kan jag, men sedan måste man se bladen för att avgöra sorten, tycker jag. Ibland hjälper inte det heller!

- Har du sett vad vackert eken syns nu, när jag tagit bort slyn omkring? frågar han.
Tittar åt olika håll, innan jag upptäcker ett stort träd, som sticker upp ovanför de andra vid sjön.

Nu på våren tycker jag det är särskilt fint med alla blommande fruktträd i trädgårdarna. Jag minns att det var det jag saknade mest de åren vi bodde i Jämtland, att få se blommande fruktträd!

Osökt kommer man in på kunskapens träd, på gott och ont! Kan kunskap vara ond, kan man fråga sig. Vi kan styras av kunskapens landvinningar, så vi stressar ihjäl oss. Detta att ständigt vara uppkopplad. Facebook, Twitter, Pinterest och appar som effektiviserar alltifrån dina matinköp till dina motionsvanor.

Att koppla ur och koppla av finns det helt enkelt ingen app för!

Stanna till och titta på ett vackert träd och andas långsamt, ett tips!

Visst är det ett vackert äppelträd på bilden?

....Eller är det päronträd .... eller rent av körsbär?!

Ett träd

När vi startade Jönköpings Kristna Skola för 20 år sedan, funderade vi över en logotype.

Det började med att vi satt på ett kollegium och funderade över hur skolans värdegrund skulle förenas med läroplanen.

Någon började skissa på ett träd, där varje gren fick namn:
demokratiska värderingar,
empati,
kunskap,
identitet,
ansvar/respekt,
miljö.

Varje gren fick kvistar som förklarade grenens betydelse.

En person, som vikarierade ett tag på skolan, som var väldigt bibelsprängd, fann bibelord, passande till varje gren. Hon satte ihop ett dokument med bibelorden och förklaringar till dem. På detta sätt tog vår värdegrund sin början i skrift och inget stred mot läroplanen!

Alla grenarna fanns med där!

En förälder till en elev på skolan, som har en reklambyrå, gjorde vår logga  - ett träd.

Som grund till trädet, eller rotsystem hämtar vi från Psalm 1 i Psaltaren, där det står om den som har sin glädje i Herrens undervisning, är som ett träd planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i rätt tid och vars blad inte vissnar. Allt vad han gör lyckas väl.

I går såg jag detta fantastiska träd på Sonarps Gård och det skulle passa perfekt vid skolans entre´.

Gilla läget

Läser en bok av Jane Fonda som heter Min bästa tid.

Ibland kan man få lite åldersnoja och då är det bra att läsa en bok av en som är över 70 och fortfarande är jättetjusig!


Allt köper/anammar jag inte som hon skriver, men en del råd kan man ta till sig!
Rubriker:
Att se sig om för att kunna se framåt,
Du är vad du äter - sannare än någonsin,
Vikten av vänner,
Att sätta avtryck osv.

En del enkla tips för att träna balansen:
träna att gå framåt som om du gick på en smal bräda!
Ja, ja men en del saker får man acceptera med stigande ålder, som att man inte kan gå i vilka skor som helst. Åtminstone inte hur länge som helst!

Man får så fruktansvärt ont i fotsulorna.

Det innebär att skor som har tjocka skosulor är bekvämare.

Det innebär att Hasbeens är jättesköna om man bortser från de första veckorna innan man gått in dem. Man plåstrar in de delar av foten som utsätts för tryck från skon.
Lämpligen har man en våt strumpa på sig över plåstren och går i skorna tills strumporna torkat.

 När man väl gått in skorna, som är svensktillverkade, handgjorda med träsula och läderöverdel, är de hur sköna som helst!

Dyra?
Ja, men de håller länge och man köper bara ett par till när man vill ha omväxling!

Hoppfullt!

I början av förra veckan var jag två dagar på Svenskt Näringslivs framtidsmöte.

Det var fjärde gången och den bästa tror jag.
Därför att detta var just ett framtidsmöte!

Tillsammans med oss 1000 deltagare var 1000 unga företagare.

Vi var med när de bästa fick pris och på deras mässa.
Mässan var en upplevelse! Unga trevliga människor som sålde sådant de tillverkat eller köpt in och sålde för de trodde på ide´n. Mycket var vintage eller återanvänt.
T ex hade man gjort väskor av gamla bildäck,
snygga bord av lastpallar försedda med hjul,
silikonlock för allehanda burkar och skålar,
roliga måttsatser i format: villa, volvo och vovve.
Örsnäckor, som inte trasslar sig, you name it!

Till frukost var det dukat långbord där vi företagare satt på ena långsidan och unga företagare mitt emot. de unga fick berätta om sina framtidsdrömmar och vi skulle ge råd!

Så trevliga, artiga och välklädda ungdomar!

Det är hopp för Sverige!

Det blev ju inte sämre av att Peter Settman ledde det hela.
Samuel Ljungblad och Sonja Alden sjöng och en massa god mat förstås!

En blunder

Har varit med om mycket intressanta saker de senaste dagarna, men måste först berätta om en blunder.

Om man tillbringar i stort sett varje dag med en vän och ändå inte känner vännen - då är det illa.

När man inte kan läsa av signalerna!

Jag talar om min kära vän, min lilla merca.

Jag har en ganska ny bilradio, som inte funkar helt ok. När man skruvar upp ljudet går den upp ett snäpp och sedan ner till noll igen. Så där håller den på.

Sebastian brukar åka med mig och tar på sig rollen av volymhöjare. Han vrider och vrider och ibland går ljudet upp och ibland ner.

I dag ville jag lyssna på CD:n med Monica Zetterlunds "Sakta vi går genom stan".
Sebastian skruvade och skruvade och plötsligt satte varningsblinkern på och jag fattade ingenting.
Hur gick det här till att både höger och vänster blinkade samtidigt? (förstod inte att det var varningsblinkers)
Stängde av motorn, blinkandet fortsatte - naturligtvis.
-Vi vänder, sa jag till Sebastian, och tar Sörens bil. Ring honom och säg det!
Vi kan ju inte köra med en blinkande bil!
Han ringde och försökte förklara vad som hänt under tiden vi körde hemåt igen.
Sören fattade inte vad Sebastian menade, jag tog mobilen och stressat försökte säga att det blinkar och blinkar hela tiden.

-Tryck på varningstriangeln på instrumentbrädan!
-Varför det? sa jag ilsket och tryckte på en triangel jag aldrig tänkt på att den fanns på instrumentpanelen.

Naturligtvis slutade blinkandet och jag förstod att Sebastian kommit åt knappen när han vred på volymknappen!

Så enkelt och skämmigt, när jag fick vända bilen och åka åt rätt håll igen!

Tror att Sören muttrade: kvinnor och bilar. Men jag vet inte ...

Leva sin dröm

Ibland läser man om personer som jobbat länge med något, men haft en längtan att göra något annat.

Till slut har de kunnat leva på det som de drömt om. Leva sin dröm!

Till sommaren slutar jag som rektor och alla frågar, dels hur det känns och dels vad jag ska göra sen.

Den första frågan har jag inget svar på eftersom jag inte har slutat än och vet således inte hur det känns. Vad jag ska göra sen vet jag inte än, men drömmar har jag naturligtvis.

 Är jag nöjd med det jag gjort hitintills? Ja, verkligen! Väldigt nöjd faktiskt.
Får man tycka det när man bor i Sverige? Bryr mig inte! Det är det bästa när man är äldre, man bryr sig inte så mycket vad andra tycker. Det är jätteskönt!

 I Matteusevangeliet 5:48 säger Jesus till lärjungarna:
"Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig." Men här har det grekiska adjektivet "teleios" översatts fel. I själva verket betyder det fullständig, fullt utvecklad, hel.
Jesus uppmanade inte lärjungarna att vara perfekta, som Gud.

 Han uppmanade dem att vara hela, som Gud.
Så fullkomlig är jag inte, men nog har jag hel-hjärtat gjort det jag ska hitintills!

Den flämtande vinterlågan

Det är märkligt med vädret!

Alla pratar om det, har åsikter om det, och ändå är det inget man kan göra något åt.

Den här vintern, till skillnad från de två senaste, gick fort. Plötsligt förstod man att vintern var nog över, snön kommer inte tillbaka och vårblommorna stod som spön i backen.
Tänker varje år, att i år ska jag verkligen njuta av våren, dofter, fågelsång och blommor. Varje morgon när jag springer försöker jag aktivt tänka på just det:
fågelsång (att jag kan höra den),
vårdofter  att jag kan känna dem),
blommor (att jag kan se dem).
Ändå går det så fort!
Såg häggen blomma och tänkte på tiden mellan hägg och syrén. Ibland är det ingen tid emellan. Det var det när man var barn. Tiden går väl fortare nu, åtminstone känns det så. Och redan snart mitten av maj!

Såg pinnen i dag och förstod att Vägverket, tror nog fortfarande på snö och is!

Glad Vår vägverket!

Hedersrelaterad problematik del 2

Nämnde i förra inlägget om problemet som blir när man flyttar från en kultur till en annan.

Man kommer från ett muslinskt land med alla dess regler och vanor. Känner sig säkert vilsen i det nya landet och vill ha en trygghet, något stabilt att hålla sig till.
Så uppstår subkulturen.
Det handlar främst om unga män, som hittar en arena där människor med samma kultur träffas. Subkulturen bygger på makt och underordnande - ett slags brödraskap. Gemenskapen finns, men också rädslan. Där finns en utpräglad hieraki/struktur. Bristande eller ingen lojalitet mot samhället. Däremot en djup lojalitet med gruppen. Man har normer och värderingar, som bygger på heder och respekt.Hot och våld används för att upprätthålla makt. Vägrar samarbeta med polis och andra myndigheter. Ingen vill/kan eller får vittna.

Varför skriver jag om detta?
För att förstå varför det händer som händer i t.ex Malmö. Det är omöjligt för en tjej som har en bror eller kusin i brödraskapet, att alliera sig med svenska seder och bruk.
Lyssnade på en kille från Fryshuset, som varit med i brödraskapet, men mått så dåligt av att förfölja sin syster, så han lämnade det.
Tänk om fler kunde tänka som han, så skulle livet bli drägligare för invandrartjejer! Och människor i Malmö känna sig lite säkrare.

Är detta hela problemet? Nej, men en stor del av det!

Hedersrelaterad problematik

I vår har jag gått på en kurs i hedersrelaterad problematik.
Rektorsutbildningen, genom Skolverket höll i kursen.

Det var väldigt intressant och lärorikt. Även om de problemen inte finns i vår skola, så är det bra i förebyggande syfte.
Ordet heder är väldigt värdeladdat på ett negativt sätt. Ändå betyder ordet heder att gå med huvudet högt.

I vårt land har flera kvinnor fått sätta livet till på grund av att de bryter mot släktens heder. I vår kultur är det helt meningslösa mord, men i deras kultur är det inte ett problem, utan mordet är lösningen på problemet!

Samma vecka som vi hade avslutning på kursen, förra veckan, blev en kvinna i Landskrona mördad av sin bror.
I Sverige ingår bröder och andra manliga släktingar i en slags subkultur, där man håller hårdare för att bevara hederskulturen än den generation som först kom till vårt land.
Man skyr inga medel och bevakar släktens unga kvinnor från att beblanda sig med svensk kultur och knyta band med "svennar". Hedern måste upprättas och innebär det att kvinnan måste dödas, så är det ok. Lojaliteten med släkten är större.
En bifallande familj belönar mord med ära!

Detta sjuka synsätt måste bekämpas!

Som Marcus Birro skrev i en krönika nyligen.

"Vi måste bli tydligare i våra grundläggande moraliska och demokratiska värderingar. Sverige måste tidigt förklara, fördöma och i värsta fall förbjuda de här människorna som menar att religion leder till hedersvåld. Om det inte låter sig göras finns ingen plats för dem i en demokrati."