Tidsstress

I dag fyller äldsta sonen 45.

Vart har åren tagit vägen? Tiden går så fort!

Det är så vi oftast uttrycker oss.

I går ringde en medhjälpare på Tehuset:

På måndag öppnar vi igen!

Oj, redan, sa jag.

Och så fortsatte det: Vad fort det har gått.

Nyss vi semesterstängde!

En annan väninna ringde och berättade att hon haft urinvägsinfektion och vankade fram och tillbaka en natt i svåra plågor.

Tänk att en natt kan vara så lång! Sa hon.

Tid är tid och alltid lika lång, timmar och minuter.

Det enda som inte ändras!

Läser en bok om tacksamhet!

Ska få mig på andra tankar.

Njuta mer - fånga dagen - och vara tacksam för en härlig sommar.

Och låta tiden komma, inte gå, som maken brukar säga! 

Ge inte upp

På vårt balkongtak försökte ett svalpar bygga bo.

Vi såg framför oss ett balkonggolv fullt med fågelskit och försökte förhindra byggandet.

Maken fäste upp papp som hinder, men det hjälpte inte! Med en två cm glipa krånglade sig honan in och la ägg.

Ja, det är ungar där, det hör vi och föräldrarna förser dem med mat.

Vad kan vi lära oss av fåglarna?

"De sår inte, de skördar inte och samlar inte in i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem.

Är inte ni värda mycket mer än de?

Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?"

Vi kan också lära oss att fåglar inte ger upp, även om de möter motstånd!

Ger vi upp för lätt?

Bekymrar vi oss för mycket?

Fåglar kan alltså vara föredömen!

Annars är jag svag för kor!

De inger ett lugn, som är eftersträvansvärt!!

Men

Vi har haft två fantastiska veckor på Öland!

Vilket sommarväder!

Nu verkar ju hela Sverige ha det så här, så ingen behöver avundas!

Kan vi förbehållslöst bara glädjas utan tillägg av ordet "men"?

Ibland känns det som man inte har rätt att vara glad, med tanke på hur världen ser ut omkring oss.

När andra lider har vi inte rätt att vara lyckliga.

Därför kanske vi måste dra ner det som vi tycker är bra med ordet "men".

Tror inte Gud menat att vi ska må dåligt för att andra gör det!

Gör det lilla du kan och gör det villigt och glatt, samtidigt som du gläder dig i Herren alltid!

Så står det i Skriften!

Är det något förbehåll med solen på Öland?

Ja, det är väldigt torrt, därför är det förbjudet att ta med paraply!

Alla droppar måste tillfalla jorden, vid händelse av regn! 😜

Hopp

Efter en intensiv vecka med Love Nepal, som var härlig, rolig, intressant och gudsnärvarande går vi nu vidare!

Nu något lugnare tempo med Hoppets stjärna!

Bra men på ett annorlunda sätt!

Här fick vi i morse bevittna ett möte mellan en fadder till det första barn på barnhemmet, som Erik Gunnar Eriksson startade i Brasilien, och detta barn.

Han heter Paulo Barossa och är med sin familj på Löttorp!

Han är 46 år. Han och hans fadder hade aldrig mötts, men haft kontakt hela tiden!

Gissa om det var ett kärt möte!

De kramades och grät - länge!

Paulos mamma hade kommit till Erik Gunnar med sin döende son och lagt honom i Erik Gunnars armar.

Han fattade då i detta nu beslut om att starta ett barnhem!

Säkert fler intressanta dagar framöver!

Härliga Öland med sina blommor!

Love

Nepal - Love Nepal.

Denna vecka på Löttorp handlar om det.

Det är så välkänt nu men vet man inget kan man googla!

..... www.lovenepal.se

Lite aktuell info kommer dock här!

Allt startade för sju år sedan av Mikael Alvén som såg tre bilder av tre små flickor från Nepal, som användes som sexslavar.

Många tänker: 

hoppas någon gör något åt detta.

Medan Mikael tänkte: 

jag ska göra det jag kan!

Nu finns flera flickhem i Nepal och man expanderar hela tiden.

Till hösten startar man i tre länder till i Asien: 

Bangladesh, Sri Lanca och i Indien.

Sexhandeln ökar månad för månad. 

Ca 45 miljoner används som slavar och många, många är sexslavar.

Moder Teresa sa: 

- När jag vill träffa Jesus, går jag till de fattiga.

Han är alltid där!

Love Nepal är nominerade till svenska hjältar!

En angelägen organisation, som är angeläget att stödja!

Firande

Oj, vad fort det går!

Flera dar sedan David, en av sönerna och jag firade gemensam födelsedag!

Då påminns jag om det under han fick uppleva, när han var ett år, och röntgen visade att han hade en tumör i huvudet.

Han höll alltid huvudet på sned och vi förstod att något var fel.

Efter många om och men fick vi det konstaterat att en tumör tryckte ögat ur läge.

Han kompenserade det hela med att hålla huvudet på sned.

Vad gör man i ett sådant läge?

Man kastar sig på Gud. Många med oss gjorde detsamma av släkt och vänner!

Efter några veckor skulle vi till Sahlgrenska för datortomografiröntgen,

Alltså skiktröntgen av Davids huvud.

Vi kände oss lugna och han var lugn och allt gick bra.

Efter en vecka ringde överläkaren och meddelade oss att det fanns ingen tumör kvar!

- Det ger vi Gud äran för, svarade jag.

- Jag tror det var slumpen, svarade han då!

Jag tror hellre på Gud, än slumpen!

Sedan dess höll han huvudet rakt och har gjort det sedan dess!

Så vi firade hans 36:e födelsedag med tacksamhet tillsammans med vår familj, som vi också är så tacksamma för!

Vad fyllde jag då?

Nästa år firar vi 70 plus 70 plus 30 

(Sebastian!)

Men det återkommer vi till längre fram!

Nu är vi på Öland tillsammans med Love Nepal. 

Det återkommer jag också till, snart!

Tankeväckelse

Man tänker så det knakar - ibland!

Det är som om allt skakar och det man trott och tyckt förr stämmer inte längre.

Var allt bättre förr?

Ofta har jag ställt mig den frågan och givit mig själv olika svar.

Sättet att skörda hö, är väl mindre slit nu, men det var vackrare att se på förr!

Mjölkningen är smidigare nu, med mjölktankar som förvaring, men krukorna var fina att se när de stod på mjölkbryggan.

Nyhemshallen är väderoberoende,

Men tältet luktade så gott av gräset.

Allt detta är konkreta världsliga förändringar.

Samma bibelord, som lästes i tältet förr - läses i dag.

Så länge vi inte ändrar på bibelordet, så behöver vi inte darra av förskräckelse!

Och....

Varje stund du ältar det förflutna

är en stund

Du stjäl från din framtid!

Dikesrenen?

Vilket dike menar jag nu?

När jag växte upp i pingstkretsar, var det de äldre som la ribban.

Vad som var tillåtet och inte.

Visst uppskattades vi unga och fick medverka i ungdomsmöte och så, men de äldre styrde.

Nu är det tvärt om, det är bara de unga som räknas, man satsar på dem enbart.

Hälsar high five vid ingången och använder ett språk, som passar unga.

Nu märker jag att jag låter gammaldags, är ju 69 nästa vecka, det är väl därför!

Varför kan det inte vara lagom? 

Alltså en mix!

Unga människor är bra, men behöver kompletteras med erfarenhet och visdom.

Då blir det ännu bättre!

I dag var jag i Värnamo på Israel vänners konferens.

Fullsatt av "gråhuvuden". Inte bra!

Var var de unga?

Lyssnade på

Dan Johansson, Israelvetare, det han inte vet om Israel är inte värt att veta!

Nästan 80 år.

Finns det någon kronprins månne?