Rent nytt år

Under julen har man inte just något miljötänk. 

Man äter mycket och i det ingår ofta sötsaker. Julgodis i all ära, men det blir gärna för mycket!

Man ska äta mycket och länge! brukade min svärfar säga. Det rådet följer man gärna - på julen!

Men på vågen inser man att nästa år ska man leva sundare, nyttigare, ingen skräpmat, rena naturliga produkter och helst närodlat!

Ambitionen finns - till att börja med i alla fall!

Kanske man ska bli bättre på att vara rädd om miljön runt omkring en också! Ta med egen kasse till affären, inte köpa engångs osv.

Läste just att det är bättre att köpa få och dyra plagg än många billiga - för miljön! 

Och varför inte använda julgranen att elda med?

Hörde att om vi använde alla våra julgranar till bränsle, skulle det värma upp 4000 lägenheter under ett år, eller 2500 villor under lika lång tid!

Vi slänger ett halvt ton sopor/person och år!

Håll Sverige rent! Var en slogan i min ungdom. Dags igen att tänka med knoppen och även sköta kroppen! 

Gott nytt rent år!

Beröring

Vi som varit med ett tag har märkt att när man träffar folk nu för tiden, så kramas man när man hälsar.

Så var det bara med släkt och väldigt nära vänner förr. Man tog i hand bara.

Är det en bra utveckling? Ja, fysisk beröring är hälsosamt!

Så även med själslig. Två personer, som berör har båda anknytning till Göteborg. Dels Marcus Birro, som är uppvuxen där och Tomas Sjödin som är pastor i Smyrnakyrkan i Göteborg.

När man lyssnar till eller läser något av dem, går det rätt in i hjärtat. 

Varför är det så? Antagligen för de öppnar sig själva från sitt inre och att båda befunnit sig på botten - av olika anledningar, och kravlat sig upp!

Missade du Tomas Sjödin, som vinterpratade i går i P1, så lyssna efteråt.

Han sa bl a att när det var värst sträckte han sig inte mot Gud, utan sjönk ner i Honom.

Varför bilder från Liseberg? Jo, de jag nämnt har anknytning till Göteborg! 

Igår var vi på Liseberg och såg all härlig belysning! 

Beröring det också - på ett sätt! 

God fortsättning!

Sima

Hon blev föräldralös när hon var fem år.

Fick bo hos sina bröder. 

Äldsta brodern var gift och hans fru   misshandlade Sima dagligen. 

Hon blev slagen med käppar, som först glödgats i eld. 

Har fortfarande märken efter detta.

Vid nio års ålder blev hon bortgift med en mycket äldre man. 

Han var snäll, berättade Sima. 

Han rörde mig inte förrän jag fått min mens i 13års åldern.

Men sedan kom barnen tätt. Hon födde sex barn i Pakistan, som de kommer i från.

Efter mycket elände beslöt familjen att fly. Mannen skulle hålla koll på barnen. Sima som var gravid igen, hade nog med sig själv. Under flykten började hon blöda och mannen släppte barnen ur sikte för ett ögonblick. Plötsligt var alla barnen borta och fortfarande vet ingen vart de tog vägen. Man sökte, men förgäves.

I går satt hon på Tehuset och berättade med hjälp av tolk, medan tårarna strömmade ner för ansiktet. Under tiden ammade hon sin nu fyramånaders Daniel.

I Pakistan kidnappar man barn för att hjärntvätta dem till att bli terrorister, berättar hon. 

Barnen får ett band med en nyckel om halsen. För i fall de blir dödade har de nyckeln till Paradiset med sig!

Även de som de dödar, kommer till Paradiset, så någon skuld finns inte.

Tänk om mina sex barn kidnappats! grät hon. 

Vi hörde ju vad som hände härom dagen i Pakistan, det var sådana hjärntvättade ungdomar, som utförde dåden. 

Nu förstår man - men ändå inte!

Varför skriver du om sånt nu, när vi vill fira jul i lugn och ro? 

Bara därför att du ska känna tacksamhet.

Visst blir våra problem triviala jämförelsevis?! 

En välsignad jul och ta hand om dina nära och kära! 

Kram

På väg till Betlehem

I onsdags var vi i Ulricehamn på julvandring runt och i kyrkan.

 Det började med herdarna på ängen med får och åsnor.

 Inne i kyrkan hade man olika slags tidsenliga bodar med tillverkning och avsmakning. Alla var tidsenligt klädda och talade om det unga paret som kommit ridande på en åsna och som troligen fått barn i ett stall.

Innan vi gick in i kyrkan fick vi skattskriva oss!

Så kom vi då fram till en dörr, där en sömnig man tittade ut och intygade att ett ungt par fått barn i hans stall.

Det ryktas om ett kungabarn!

Så in i sakristian fanns då paret med det nyfödda barnet (som var våran Nils)!

Visar er några bilder!

I går var vi på en fantastiskt fin julkonsert med Peter Sandwall, Lars och 

Hannah (hans sonhustru) Mörlid.

34:e året med julkonserter! Så fräscht och en salig blandning av gammalt och nytt!

Så nu har jag kommit i julstämning om jag inte tittar ut genom fönstret förstås!

Kulturkrock

En irakisk kvinna frågade mig häromdagen,

- Hur gammal är du?

När jag sa det, svarade hon:

- Det kunde jag aldrig tro, du ser så ung ut!

- Hoppas du inte tog illa upp, fortsatte hon.

- Tvärtom, sa jag. Alla vill väl se unga ut?!

- Inte i vår kultur, sa hon. Det är fint att vara gammal och se gammal ut!

På ett vis, skönt, tänkte jag. Att inte behöva bry sig, när rynkorna kommer och bilringarna brer ut sig!

I vår kultur är det en total utseendehysteri, pratades det om på TV häromdagen. 

Börjar redan i småbarnsåren med att man tycker smala människor är vackrast. 

Påverkar vårt hälsobeteende genom att tjejer blir hemma från skolan om de har en "ful" dag!

Gör abort gång på gång, för att brösten blir större vid en graviditet. Det förekommer!

Mina söta tanter på Tehuset, ca 15 år yngre än mig, med fullt kaos inuti, skulle de bry sig om vikt och utseende skulle de väl gå under?!

Lussetid

Tänk att det är lika varje år! 

Så mycket som ska pressas in på kort tid!

Det mesta är roligt, stämningsfullt och traditionsbundet!

Vi hade en trevlig öppet hus dag på Tehuset i onsdags! Vi sålde sånt som kvinnorna producerat. (det finns kvar en del, så välkommen in!)

En kvinna från Irak, frågade om vi inte skulle dansa. Det ledde till att vi drog igång jullekar. Se bild.

Luciatåg från "min" skola besökte oss.

Ser just på lucia på TV och hör Sonja Aldén säga: kärleken övervinner allt.

Då tänker jag osökt på Soheila, som är i Mölndals pingstkyrka i eftermiddag.

Välkommen dit om du har möjlighet!

Som sagt, mycket trevligt i koncentrat i december! 

Njut! Glöm inte det!

Några dagar ...

Några dagar i Stockholm går så fort. I fjorton år har några väninnor och jag besökt Stockholm några dagar före jul. Det är ännu mer ofattbart vad de åren gått fort!

Vad gör ni där? undrar säkert många.

Vi åker tidigt en söndagmorgon, för att hinna upp till gudstjänsten i Klara kyrka. 

Efteråt dricker vi kyrkkaffe där och tar en tur till Gamla stan. Tittar in i Slottsboden, köper lite servetter ( jag) och fortsätter till julmarknaden på Stortorget.

På söndagkvällen äter vi julbord någonstans. I år valde vi ett asiatiskt julbord. Spännande och exotiskt - och jättegott!

Nästa dag springer vi på stan, shoppar julklappar och lite till. Både nödvändigt och onödigt!

Några gånger har vi åkt buss, ganska bökigt med all packning och klappar!

Ett år köpte mina väninnor var sitt pepparkakshus. En av oss fick gå före och bana väg bland alla julstressade människor!

Föresten vi såg en sevärd film i kväll : 100 steg mellan Bombay och Paris, en feel good film.

I morgon åker vi hem, nöjda och glada att få vara i Stockholm några dagar och tacksamma (jag) att bo på landet!

Blommor

Om man inte vill skriva om politik eller religion i dessa dagar. Vad ska man då skriva om? 

Jo, blommor. 

Begriper mig inte på dem. De är inte som människor, som blir bättre ju mer omvårdnad de får, utan nästan tvärtom!

Novemberkaktusen på bilden, har jag inte ägnat en tanke åt på hela året. Gett den en skvätt vatten då och då, ingen växtnäring. 

Så bara börjar den blomma, helt överdådigt!

Däremot orkidéer är ett mysterium. Få dem att blomma om är helt omöjligt för mig. 

Har fått hur mycket råd som helst. 

Vatten en gång/vecka eller en gång/varannan vecka.

Hänga upp dem i ett träd på sommaren, låta dem stå i lite vatten.

En moster vattnar sina med äggvatten och de blommar jämt! 

Blomman på bilden är en väninnas!

Nu har jag köpt en bok av ett jultidningssäljande barnbarn. 

Får se om jag blir klokare!

Puh, inte ett ord av politik eller religion den här gången!

"Kackel"

Genom Tehuset har jag fått många nya vänner. 

Inte bara från andra länder, utan även svenskar, födda i Sverige. 

Vi hjälps åt och har väldigt trevligt när vi träffas!

Skulle någon (man) komma in och kolla oss, skulle han tro att han kommit till en hönsgård!

Här "kacklas" det på alla slags språk, åtminstone när vi fikar. Visst har vi kvinnor större ordförråd?!

Sen berättar vi gärna både om lyckade och mindre lyckade bedrifter!

Mitt i vår stad har man gjort en ny trafikplats, typ rondell, med filer åt alla håll och kanter. Tidningen visade en skiss och förklarade hur man skulle köra.

Hade undvikit den i det längsta men nu bestämde jag mig för att åka där 

- utan att köra fel!

Hur noga jag än var, så nog körde jag mot färdriktningen en bit. Två jobbare i reflexvästar, stod och skakade på huvudet och tänkte säkert: fruntimmer vid ratten!

Men jag bjuder på det och med ålderns rätt skakar jag av mig det hela!

Gör aldrig män sådana misstag? 

Säkert, men de tiger om det!!

En vecka

En vecka går fort 

...... hemma. 

Som att äta en påse lösgodis. 

Man tuggar i sig utan att tänka.

Är man på semester suger man på en hård karamell och iakttar, smakar och lyssnar.

Den tar slut den med, 

så nu sitter vi på flygplatsen och väntar. 

I går åkte vi buss från Eilat till TelAviv. Tog fem timmar. Ganska segt och bara ökenlandskap.

Tänkte på Israels barn som gick i öknen 40 år. Ganska segt och enehanda!

Vad som förvånar mig mest är att deras skor inte slets ut. 

Måste varit av bra kvalité! ;-)

Som sagt! Nöjd och belåten -  och tacksam för vår 10:e resa till Israel!

Joy

Någon gång får jag frågan: 

- När ni reser själva så där, tycker ni lika och är överens om vad ni ska göra?

Oftast är vi rörande eniga och visar förståelse för varandras önskemål.

I Eilat bor vi på ett hotell "som ligger ner" med uteplats till varje rum.

Helt ok, om man bortser från att stället dräller av katter! 

Ni som känner mig vet att jag inte älskar katter precis!

Maken accepterar att vi har dörren stängd och inte sitter på uteplatsen. 

Förresten är man inte på hotellet mer än morgon och sen kväll!

... och på natten förstås :-)

För övrigt är det gott om katter i hela Eilat och man sitter nästan alltid utomhus och äter.

Jag vill då ha en kattfri restaurang och maken vill inte sitta nära någon som röker. Vilket inte bekommer mig det minsta! 

I går hittade vi en kattfri och rökfri restaurang! 

Lycka!

På förmiddagen var vi på bibelstudium, där en man berättade om " joy" glädje.

Han sa att ...

j står för Jesus, 

o för others, andra och 

y för you, dig själv.

Tar man livet i den ordningen får man glädje! 

Enkelt och lärorikt!

Petra

I dag har vi varit i Jordanien. 

Fick visa passet sex gånger in och sex gånger ut!

Petra, vilken häftig upplevelse!!

Högst upp på berget i mitten är Aron, Moses bror begravd! 

Bibeln blir verklig även här!

Främmande land, men ändå inte.

I soluppgången lämnade vi Sverige för Israel.

Efter fyra timmar såg vi Tel Aviv från ovan.

Kunde varit i Sverige när man läste H M och Zara på fasaden.

Men nej, det här ser du inte i Sverige!

Tajming?

Nu tycker jag att vi tajmat in Israelsresan rätt.

Regn, mörker, dimma ja, allt tråkigt väder på en gång och under lång tid här hemma.

Vilket previlegium att kunna resa till varmare trakter så här, när det är som mörkast!

Hörde att folk i allmänhet inte vill höra om andra människors utlandsresor. Så jag skickar väl lite bilder för att läska er bara från Israel.

Första bilden i dag är från ett mörkt regnigt Stockholm, andra från hur jag tror det ser ut när vi kommer fram. Sista bilden visar hur jag vill det ska se ut när vi kommer hem!

Önska kostar inget och huvudsaken är att man är frisk!!

Vara vän

Det sägs att hunden är människans bästa vän. 

Det kanske ligger något i det. Ingen blir gladare än hunden när man kommer in genom dörren!

I alla fall är det ingen annan som dansar och hoppar runt en!

I dag blev jag vän med en kvinna från Syrien. 

Det var första gången hon var på Tehuset och bara bott i Sverige en månad. Hon kunde lite engelska.

Hennes historia var lika hemsk som många andras. 

Först tåg sedan båt tillsammans med 300 personer i en liten båt. Båten kantrade och ungefär 200 omkom. 

Hon lyckades rädda sig i endast de kläder hon hade på sig. Inga andra tillhörigheter.

Tre bröder med familjer är kvar i Syrien plus hennes gamle far.

Bröderna hade en fabrik, som nu var jämnad med marken.

Inget av barnen vågar gå till skolan. 

För farligt!

- Jag känner ingen här, har inga vänner, 

sa hon.

- Jag är din vän, sa jag. 

- Tack så mycket, sa hon, och såg så glad ut som om hon fått en present!

Så lite...

Oj, redan..

Varje tisdag har man marknad i Huskvarna. 

Jag passerar där då och tänkte i tisdags: - Har de marknad varje dag nu?

Det var bara det att tiden går så fort så det kändes som det var tisdag varje dag!

För en vecka sedan jag skrev här och i dag funderade jag på vad som hänt under veckan. 

Känns som om dagarna flyter i varandra. Kanske för vädret är grått och regnigt varje dag!

Läste några som skriver på fb om typ tre bra saker som hänt under dagen. Tyckte det var lite larvigt, vem bryr sig?

Så tänkte jag en kväll att man kan åtminstone tänka på tre bra saker som hänt under dagen. Ofta vill det negativa dyka upp!

Som grötmjölet vi mal på vår lilla kvarn. Den här gången fick vi dåligt rensat vete. Agnarna får man plocka bort innan man äter.

Alltså de negativa tankarna plockar man bort, så är det bara det goda kvar! Så tag vara på dagen i dag och minns det goda!

Ha' de!