Segertecken!

Ett mysterium har uppkommit i vår trakt!

Någon har placerat ut tre likadana träkors, fyra meter höga på tre strategiska platser.

Stadsparken i Jönköping, Bondberget och Utsikten på huskvarnaberget.

Träkorsen är välgjorda och ingen åverkan har skett där de placerades.

Står stadigt, snyggt och prydligt!

Men ingen har sett när de sattes upp, eller vem/vilka som är de skyldiga.

Frustrationen är tydlig!

Så här får man inte göra! Man måste ha tillstånd! Vårt mångkulturella samhälle!

Människor kan bli kränkta!

Nu sa man på lokalnyheterna att detta är en polissak och ska anmälas.

Som grädde på moset, ringde de från Sveriges radio i dag till maken, och frågade om han var den skyldige eller åtminstone visste vem som satt upp dem!

Den som ringde försäkrade att maken fick vara anonym!

Men han vet inte vem eller vilka!!

Men känn dig stolt, sa jag.

Värre beskyllningar än detta kan man få!

Hedrande i stället, eftersom korset är vårt segertecken!!

Strul

Vissa dagar är det som förgjort!

I går delade vi ut diplom/intyg till de kvinnor, som är asylsökande och genomgått kurs på Bilda.

(Det är bara asylsökande, som får deltaga i Bilda)

 

Märkte då att de kvinnor, som fått uppehållstillstånd och som går på SFI, inte fick diplom blev avundsjuka. 

Bad maken igår kväll att göra diplom på datorn för att ge till de som inte fick diplom från Bilda.

Skulle skriva ut dem i morse på Tehuset.

Funkade inte. Publisherfilen gick inte?! 

Ringde maken och han  sa att han skickar en Wordfil istället.

(Förstår inget av detta, men gör som jag blir tillsagd!

Efter många om och men, fick jag fram ett diplom!

Skulle kopiera .... slut på bläckstrålen!

Ringde maken. Han fick skriva ut hemma och åka ner till Tehuset innan vi stängde.

Så skulle de som varit med alla gånger på sykursen få en sybok. Tre stycken skulle delas ut. En bok var försvunnen!

Maggan, syfröken, trodde hon tagit hem den.

Tog bilen och åkte hem och letade. Hon bor i Huskvarna uppe på berget!

Nej, fanns inte där, men däremot i en bokhylla på Tehuset, som hon inte kollat innan!

Festen gick bra, alla var nöjda!

Så skulle jag gå till banken efteråt för att öppna bankkonto och Swish till Tehuset.

Tror ni det funkade?

Nej, tekniskt fel. Får återkomma!

Glad midsommar!!

Om Gud vill

Härom dagen lyssnade jag på ”Gäst i P1” 

Gästen var Säpochefen.

Journalisten började med att ställa frågan:

Finns det någon  hotbild mot Sverige?

Han hade nog väntat sig ett annat svar, men fick svaret att vi har ungefär 3000 spioner i Sverige i dag.

För inte så länge sedan var det ett hundratal.

Främst är hotet från Ryssland.

Säpochefen var väldigt allvarlig och menade att vi måste ta hotet på allvar och göra något nu!

När jag var barn, var det de kristna, som talade om ”den yttersta tiden”. Att allt skulle ta slut!

Ofta blev de utskrattade.

Nu är det på allvar!

När jag var barn och mina föräldrar och andra med kristen tro, avslutade ofta ett samtal med att säga: om Herren dröjer.

Man levde i en beredskap, inte på krig, utan på att Herren skulle komma tillbaka.

Hör aldrig någon säga: om Herren dröjer, när man planerar något!

Däremot de muslimska kvinnorna säger alltid, när de går: Insha’Allah.

För att citera Luther:

Om Jesus kommer tillbaka i morgon, ska du ändå plantera ditt äppelträd i dag!

Ska vi bli rädda?

Nej, men ha olja i lampan, som betyder att man är redo!

Sköna människor

Det finns verkligen sköna människor, som liksom aldrig kommer fram, som Ingemar Olsson sjöng.

På denna resa fanns verkligen det.

Dels de unga, som jag beskrivit, med tighta svarta kläder, en liten ryggsäck med plaströr till en vattenflaska och en påse chiafrön.

Galopperade över bergen, så snabbt som möjligt!

En dag regnade det några timmar!

Då åkte denna på!

Det var våra ”barnbarn”.

Våra ”barn” hade mer fjällräven, men viktigast var stegmätaren!

Och så då jag i Plainvanilla!

..men alla har vi nåt att ge, yeah,yeah, yeah nåt att ge.

Bättre och bättre..

Första dagen trodde jag att jag skulle dö!!

Två blivande guider (praktikanter) peppade och bar min ryggsäck!

Såg ut och kände mig som en gammal tant!😱

Nästa dag gick bättre och sen bättre och bättre!

Har väl kommit in i andra andningen!

Till och med fotar jag nu och ser mig omkring!

Sista bilden på min ”livräddare” första dagen!

Nu klarar jag mig själv!🤔

Bland edge people

Så skulle vi åka till italienska alperna och vandra i en vecka.

Började bra!😩

Ingen visste något, hur man nu skulle ta sig till Köpenhamn, varifrån flyget skulle gå.

Med lite olika turer hamnade vi till slut på Kastrup.

Klockan tre i natt var vi framme på hotellet.

Efter frukost i morse informerade guiden om dagens tur 1500 m till 2000 m rakt upp.

Under informationen tittade jag mig omkring, ”omgiven av idioter”. Alltså vandringsidioter.

Unga människor med rätta klädkoden från skor till ryggsäck.

Vana bergsklättrare. 

Jag tänkte: 

- Vad gör jag här?

Jag kunde ju vara mormor till dem!

OK! Gilla läget och häng på!

Matterhorn 4 478 m ö h .....dit ska vi inte!!

Väl uppe, tänkte man:

- Ner kommer man ju alltid. 

Några som jag tycker riktiga ”edgepeople” fortsatte några timmar till, ännu högre och brantare!

Guiden tipsade också om klättring, paragliding och cykling!

Ja, ja man gör det man vill och kan och är glad för det!

Vad peppade mig? 

Guiden sa att efter den här veckan, kan ni minska livremmen ett hål!

Retar du upp dig..

Retar du upp dig på ting som är små,

är du väl inte större än så.

Alf Henrikssons lilla dikt.

Det är lätt att reta sig på saker, att komma in i detta flow!

Bilen framför kör för sakta, någon gör en dålig  omkörning, någon tränger sig före i kön.

You name it!

Du kanske inte är sådan, men jag tänker på den här lilla dikten ibland - och får en tankeställare.

Man kan också tänka: Bara det här löser sig, så har jag inga problem!

Man håller i ett problem, till man får ett annat!

Ja, nu ska vi inte bli problemfixerade i denna ljuva sommartid!

Lyfta blicken lite högre, skadar inte!

Såg för, tror jag tredje gången, filmen ”Philomena” i lördags.

Om denna nunna kunde förlåta de som gjort henne så illa i klostret, så borde det väl vara lättare för oss!

Ett generöst och förlåtande sinnelag, gör tillvaron lättare!

”Go for it!” , som maken brukar säga!😁

En bild på senaste barnbarnet! Kunde inte låta bli!!