Rätt skön känsla när man är 60+ 


.... att man kan ha lite distans till sig själv, 
göra bort sig och få vara kvinna 
och leva upp till en del fördomar, som florerar! 


Ta det här med bilar t.ex. 


När vi hade avslutat kärringarallyt i måndags, skulle jag skjutsa hem en väninna och när jag körde ut från parkeringen small det till och sen hördes ett våldsamt brummande från, som jag trodde, en motorcykel som ville köra om!


Det var jag som lät - alltså min lilla mersa. 


Väninnan gömde huvudet mot knäna för att inte visa sig 
och alla glodde tyckte jag. 


Avgasröret tänkte jag, och väninnan tyckte vi skulle stanna och kolla. 
Båda la vi oss på knä för att titta under bilen, men vad hade vi förväntat oss att se? Inte vet jag, men klokare blev vi inte! 


-Kör mig inte ända hem, sa hon. Jag kan gå sista biten, det är skönt med frisk luft!


Jag förstod ju varför!


Nästa dag lånade jag makens Peugeot och hade skolsköterskan som passagerare. När vi var på hemväg från vårt uppdrag blev vi stående i en kö på väg in i en rondell. Det var nedförsbacke och vi kom väl en meter i taget. Plötsligt började det ryka och osa bränt. 


- Det brinner i bilen! Ropade sköterskan. 
Det ryker ur din väska, vad har du i den?


Vände mig om och såg att det rök men inte ur väskan.
- Stanna!
- Ja, men inte i rondellen, vi måste ur rodellen först, sa  jag.


Så gick vi ur bilen, la oss på knä och tittade under den. Vad hade vi förväntat oss att se den här gången? Ja, inte vet jag!


- Är motorn fram eller bak? sa hon.
- Det spelar väl ingen roll, sa jag och ville inte visa min okunnighet
- Vi öppnar motorhuven och tittar, sa hon.
- Det rök där bak, sa jag och ville inte säga att jag inte visste hur man öppnade motorhuven.


Ringde min man som sa:
- Det är lugnt, bromsbackarna låg an och blev överhettade när du låg i bilkön och småbromsade nerför Järabacken!


Har jag körkort? Ja, till och med för motorcykel, fast jag aldrig kört någon!