söndag 22 maj 2011

Med fläck och skrynka

En sak som förvånar mig är att jag så ofta spiller på mig, särskilt om jag har ett plagg för första gången!

För ett par år sedan hade jag köpt en Armaniklänning i ljusgrå färg, någon slags silke. Första gången jag hade den var på en fin middag och jag tänkte hela tiden på att jag får inte spilla.
Naturligtvis tappade jag en Jansonsfrestelsefet potatisbit på klänningen. En fettfläck bredde ut sig mitt fram. Inte kunde jag göra något åt det just då, och när middagen var slut gick jag med handväskan framför magen ut till bilen. Fläcken gick väl efter viss möda bort, men inte helt.

Samma med ett par nya jeans för någon månad sedan men den här gången försökte jag inte själv, utan bad min man och med något slags mirakelmedel gick det mesta bort.
Alltid spiller man fett, konstigt!

I somras var vi på barndop och jag hade en ny vit klänning, som gjord för att spillas på. Den gången var det inte mitt slarv, utan den som serverade kaffe lyckades spilla kaffe på min rygg. Kände att det blev varmt på ryggen, men trodde det var solen, tills vi reste oss från bordet och min man sa: Vad har du på ryggen!

I dag hände det igen. Min ena son fyllde år och till min glädje kom jag på att jag hade en klänning i garderoben, som jag aldrig använt ( inköpt i februari i Vietnam) en grön siden klänning. Vågade inte ens sitta med mitt ena barnbarn i knäet, tänk om hon var kladdig!
När vi reste oss, tackade och skulle gå, viskade min man: Du har fettfläckar bak på klänningen!
Suckande satte jag mig i bilen och väl hemma överlät jag åt maken  och hans mirakelmedel med varm hand min klänning.

Hur i all sin dar gick det här till, fettfläckar på baken??

1 kommentar:

  1. Men vännen min!
    Så snygg du måste ha varit (vet ju eftersom jag var med vid köpet:)
    Fick Sören bort fläckarna? Hoppas!
    Kanske han kan dela med sig av mirakelmedlet?
    Kram Ewa

    SvaraRadera