Lutfisk och gröt...

En av mina sonhustrur tycker inte man ska lägga ut så mycket matbilder.
Maten kommer aldrig till sin rätt på en sån bild.
Nu gör jag det i alla fall.

 För si så där 35 år sedan började jag göra julkorv, värmlandskorv.
Jag hade en väninna när vi bodde i Jämtland på 70-talet, hon var från Skåne men gjorde värmlandskorv.
Så började det hela och sedan har den följt med oss till Småland via Dalsland.

Barnen har alltid gillat den och nu gör barnbarnen det också.
Ja, även vänner som blivit bjudna tycker om den!
Det är ingen tradition från mitt hem, min mamma gjorde aldrig korv.
Annars är det ofta så att man (kvinnan) tar med traditionen från sitt hem till sin nya familj.
I och med att både maken och jag varit delaktiga i korven från början, tycker vi lika!

Annat är det med lutfisken!
Jag bara älskar lutfisk!
Har förstått att man sällan är neutral till lutfisk, antingen gillar man det eller inte!
En gång om året lovar maken att äta lutfisk.
Det var i dag.
Så lätt att tillreda nu för tiden!
Inte blötlägga på Annadagen!
Bara köpa, sticka hål på påsen och in i mikron 10 minuter!
Gör man då en god vitsås till, på gräddmjölk och lite grönt tilltugg, så blir det mumma!

Och maken fick erkänna att det var inte så dumt i alla fall!
Gröten då? Den får vi spara till en annan dag! Nu är vi för mätta!