Rensa och gå vidare

För en tid sedan var jag ute och gick i den småländska naturen.

Jag gick förbi en stengärdsgård.
De är väldigt vanliga här i Småland.
Det var ju så mycket sten i jorden så när bonden stötte på sten
byggde han upp en gärdsgård sten för sten.
Jag stannade och tittade på den.
Den var vacker.
Stenarnas ojämna form och skrovliga yta.
Ingen sten var den andra lik.

Varför hade jag gått ut i skogen den här dagen?
Jo, för att fundera på mina problem.
Just då var de många.
Jag var helt uppfylld av dem
och först när jag gick förbi stengärdsgården
stannade jag till och såg verkligheten omkring mig.

Så började tankarna vandra.
Såg på mina problem som stenar i mitt hjärtas åker.
Jag stöter ständigt på dem, för problem finns alltid.
Jag borde göra som bönderna förr i tiden.
Ta bort stenarna och lägga dem som en mur runt omkring i stället.
När jag sår in Guds ord i mitt hjärtas åker finns det alltid stenar i vägen som hindrar ordet att få fäste i mitt inre.
Om Gud får ta hand om mina problem och lägga dem åt sidan
blir de som en skyddsmur. Det är ju faktiskt så att ur problemen går man starkare än man var när man gick in i problemen. På så sätt kan varje problem som Gud löst bli en styrka och ett skydd!

Hur ska man undvika att stöta på stenar hela tiden?
Ja, man kan börja att rensa bort allt onödigt
som tynger och stjäl tid och få ett rent rum!
Och sedan dra ner på farten, så man hinner ha tid att reflektera över tillvaron ibland.

Det är inte så dumt!