Den barndomen

För någon vecka sedan hade jag besök av en barndomsvän.

Vi bodde grannar och lekte tillsammans varje dag.
När vi började skolan, hon är ett år yngre, fortsatte vi att umgås.
När vi var i tonåren blev det mindre och mindre med umgänget.
Vi fick andra kompisar, men fortsatte att hålla kontakten, även sedan hon flyttat till Stockholm.
Mycket vi pratade om handlade om  "minns du". Vi lekte med enkla saker
klippte ut personer ut tidningar som bodde i rum vi också klippte ut från möbelkataloger.
Vi gjorde som lägenheter av rum och kök från katalogen, som våra urklippta personer bodde i.
Barnen i familjerna gick till skolan, papporna jobbade och mammorna bakade och lagade mat!

Ibland åkte vi till Australien
det mest avlägsna vi kände till och hade med oss en tablettask, som vi delade på som färdkost!

Hörde i dag att en fyraåring har i genomsnitt 536 leksaker.
Några personer i inslaget berättade att man i bostadsområdet har ett rum "skänkrum"
där man kan lämna leksaker man tröttnat på och byta mot något annat där om man vill.
Eller som en liten kille gjorde förra lördagen, när jag stod och sålde ostkakor på höstmarknaden
sålde sina avlagda leksaker och fick ihop några hundralappar.

Varför en penna på bild?

När min mamma var liten
hade hennes pappa med en penna till henne när han hade varit på marknad och sålt ägg.
Den pennan var henne så kär och hon skrev nästan aldrig med den för den var så fin.
Det är inte den pennan på bilden, men en liknande, fast röd.
Mamma gav den till min dotter när hon var i fem årsåldern.
Tyvärr såg hon inte affektionsvärdet i den och den var snart trasig.
Men vad då? Allt är inte som förr, en del bra en del dåligt!