Typer

Kan Paulo Roberto så kan jag.

Ut och jogga kl halv sex för att bränna fett!

Så sagt och gjort i morse så gjorde jag det.
 Utmed vägen såg jag växter som man med lite god vilja kunde likna vid olika människotyper.
Konstigt va? Den första bilden visar en hortensia som jag skött efter alla konstens regler.
Skyddat den mot kyla, men det räckte inte. Grävde upp den och den hade massor av rötter, men inget liv!

Tänkte på de människor som behöver mycket hjälp.
Man ser dem och ger dem en klapp på axeln, bjuder hem någon gång på en kopp kaffe.
De behöver mycket mer för att blomma. Ta in dem i värmen och låta dem ha en skyddad miljö.
Det skulle hortensian behövt! Vi vill inte ha det besväret, det kostar på i vår stressade värld.
Vi hinner inte, tycker vi.

Maskrosen växer direkt ur asfalten, spelar ingen roll om marken är stenhård.
Den växer ändå -  mot alla odds. Behöver vi inte bry oss om de människorna? Överlevarna.
Jo, men kanske inte på samma sätt som "hortensiorna".
De har ett inre driv och visst vi kan bli trötta på dem, men de lyser upp!

Så har vi då förgätmigej.
Man ser dem knappt, höll på att springa förbi. De finns, men är blyga och kan försvinna i mängden.
Där behövs uppmuntran!

Nästan hemma igen såg jag två rådjur mitt på vägen.
Snabbt upp med mobilen, men på en sekund var de borta.
Det kan väl liknas vid de människor som har en förmåga att glida undan.
Man får inget grepp om dem liksom!

Vilka typer vi än är så kan vi inte leva utan kärlek, det är väl summan av kardemumman!