Råmjölkspannkaka

Tänkte först skriva om en intressant helg jag varit på "kvinnligt nätverk".

Det får jag spara, för när jag klantat till det måste jag skriva av mig om det först!

Det som hände fick mig att minnas när jag träffade min blivande svärmor för första gången.
Vi läste i Göteborg och skulle fira påsk i Dalarna. På uppvägen skulle vi hämta svärmor i Kristinehamn. Hon hade en del packning bl a en flaska råmjölk, som hon var rädd om. Hon talade sig varm om hur god råmjölkspannkaka hon skulle göra när vi kom fram!
Min pappa var lite kräsen med mat och en typisk stadsbo. Råmjölkspannkaka, skulle han inte kunna tänka sig att äta! Naturligtvis hade jag anammat den åsikten och blev nervös över hur jag skulle klara mig från att äta råmjölkspannkaka!
På väg till bilen tappade min blivande man flaskan, som gick i tusen bitar. Dessutom förstördes hans mockaskor av råmjölken. Det var naturligtvis tråkigt, men jag grät inte över spilld mjölk!
Under årens lopp har jag lärt mig tycka om råmjölken och har en väninna, som brukar förse mig med det ibland!

I dag skulle jag göra råmjölkspannkaka och var rädd om" dropparna".
Hällde i en silikonform, som är väldigt slattrig.
Klantigt?
Javisst!
Och har det börja skvimpla över så hamnade det mesta på golvet och mattan och en del i ugnen och i alla hörn och kanter av den, samt mina skor!
Men de var inte av mocka, så det gick att torka av.

Men synd på råmjölken! ;-)