27 år

Tänk att man kan vara så glad över sin födelsedag!

Som Sebastian har längtat efter att fylla år!
Mån om att informera alla och envar om att nu var det dags att gratulera!
Redan börjar han prata om sitt 30-årskalas.
Då ska han informera JP /lokaltidningden/ om detta, hyra en lokal på stan och inbjuda!

En annan av sönerna föddes på min födelsedag 1980.
Vi firade i många år tillsammans och jag minns särskilt en gång, när han fyllde 10 år.
Han låg bredvid mig i sängen medan vi väntade på uppvaktningen och sa:
- Äntligen, äntligen fyller jag tio år!
Inte sa jag:
- Äntligen, äntligen fyller jag 43 år!
Och då var jag, som jag nu tycker - ung!

Det här med ålder är relativt!
Jag kommer ihåg när jag fyllde 10 år.
Vi var på semester i Åsa och hyrde ett hus
och jag minns att jag fick en ny skolväska och pengar till en klocka!

Men nuförtiden när det här med ålder kommer upp, säger man ju 60+
och det kan man ju säga bra länge, eller som en annan av sönerna sa:
- Snart dax för 100- !

Kanske har jag redan skrivit en gång
vad som stod i min poesibok:
Redan tio år, tänk vad tiden går.
Stanna ej och undra.
Fortsätt fram till 100!