Det kanske ligger något i det. Ingen blir gladare än hunden när man kommer in genom dörren!
I alla fall är det ingen annan som dansar och hoppar runt en!
I dag blev jag vän med en kvinna från Syrien.
Det var första gången hon var på Tehuset och bara bott i Sverige en månad. Hon kunde lite engelska.
Hennes historia var lika hemsk som många andras.
Först tåg sedan båt tillsammans med 300 personer i en liten båt. Båten kantrade och ungefär 200 omkom.
Hon lyckades rädda sig i endast de kläder hon hade på sig. Inga andra tillhörigheter.
Tre bröder med familjer är kvar i Syrien plus hennes gamle far.
Bröderna hade en fabrik, som nu var jämnad med marken.
Inget av barnen vågar gå till skolan.
För farligt!
- Jag känner ingen här, har inga vänner,
sa hon.
- Jag är din vän, sa jag.
- Tack så mycket, sa hon, och såg så glad ut som om hon fått en present!
Så lite...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar