Min ankdamm

Visst kan man bli trött på sig själv ibland!? Man befinner sig i en ankdamm, som man simmar runt i och bara ser till sitt eget! Tyckte att jag hade världens problem över detta med boendet. Ska försöka sälja huset igen, eftersom inte logistiken funkar. En av sönerna sa: Men huset är ju skräddarsytt för er! Ja, det har det varit i åtta år. Olika tider passar olika boenden helt enkelt!
Nu vill vi ha något centralt i stället. Det ville vi inte för åtta år sedan.
Samma med stolar, ibland passar den ena och ibland den andra!
Det är helt ok. Men att oroas över hur det ska bli, hjälper inte!
Läste i FTM:s nyhetsbrev om just oro. "Någon har sagt att när vi oroas kan det liknas vid att gunga gungstol. Det håller oss sysselsatta men det leder ingen vart, utan skapar bara mer oro."
Oro kan också liknas vid en skugga som faller. Vi vet att små saker kan få en skugga vars proportioner inte motsvarar objektets storlek. Oro ger oftast små saker en stor skugga! "
Såg också ett program på kanal 10 om Elida och med en intervju av Stefan Abrahamsson.Han sa att besättningen har ingen fast bostad på land utan bor hos släktingar och vänner, så även han och hans familj.
Så varför oroa sig? Morgondagen får vi överlåta i Guds hand.