Att göra det omöjliga - möjligt.

Jag har varit i skolvärlden hela mitt liv och sett hur 6-7 åringar suger i sig kunskap. 

Läsa och skriva är på sätt och vis nytt, men språket är de födda med, för de har hört det sen de föddes och bygger vidare under åren.

Undervisningen är anpassad till deras utvecklingsnivå och ålder

Vad är det som gäller när invandrarna kommer till Sverige och ska lära sig svenska?

Ett språk de aldrig hört och bokstäver de aldrig sett. Dessutom skriver vi från "fel" håll!

De är frustrerade och vill snabbt lära sig, därför i deras värld skulle de nu varit ute i förvärvslivet eller studerat på högskola.

Eller som kvinnorna från Afganistan, som varit hemmafruar och inte behövt varken läsa eller skriva, mer än till husbehov.

Böcker på deras nivå är de första pekböckerna som gäller och många fler behöver de enklaste böcker.

Man tror också att ju snabbare man skriver i "fylleriböckerna" ju snabbare lär man sig språket.

Jag vet att det finns undantag, men tyvärr gäller det inte majoriteten.

Dessutom har de traumatiska händelser i ryggsäcken, som försvårar inlärningen.

I min vanmakt tänker jag ibland:

Hjälp mig Gud att hjälpa!

Men den kärlek man får tillbaka från kvinnorna är guld värd och uppväger bristerna! - när man väl tänker efter!