onsdag 29 oktober 2014

Snurra min jord

Tänk vad tiden går fort, 
säger vi ofta till varandra. 
Vi skulle ju ses någon gång men..

Nästan alltid har vi brått, hårddisken är full, eller överhettad, om du så vill. Livspusslet krakelerar. 

Trots att vi har alla slags tekniska hjälpmedel i hemmet, har vi mindre tid än någonsin. I går hörde jag att kvart i fem börjar familjen fundera över vad de ska ha till middag på kvällen. 
Självklart är det att generalisera, men tendensen finns. Snabbmaten armar ut kosten hos oss och blir ganska enahanda. För det ska ju gå fort!

Tycker ni jag klagar? 
Ja, det är något vi gör mer och mer, trots att vi inte alltid har anledning!

Nu ska jag berätta om Hodan. 
Hon kommer från Somalia. När jag frågar henne vad hon gjort i helgen svarar hon alltid: Jag har vilat.
Men något har du väl gjort, försöker jag.
Läst, sett på TV, träffat en kompis..
Inte läst, har ingen TV eller radio. 
Bara vilat.
Detta har vi svårt att förstå. Obegripligt om man inte är sjuk.

Kanske vi behöver "göra ingenting" ibland. Bara för att hämta andan, liksom.
I går fick jag en halvtimmes vila, när jag satt med mitt senaste barnbarn i famnen medan hans mamma tog en liten siesta!

Lycka på jorden och då stod den still - jorden.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar