tisdag 9 maj 2017

Smärta

Det sägs att man måste gå i någons mockasiner ett tag, för att förstå den människan.

Ett indianskt ordspråk.

De som jag träffat de senaste veckorna, har hört mig klaga över mitt onda knä.
(Stackars er)

Troligen en meniskskada. Tänkte i dag vad kan jag ha för nytta av denna ständiga värk, dag som natt?

Svar:
Få förståelse för människor, som plågas av värk.

Jag har några väninnor, som gör det, plågas av värk.
Först nu kan jag helt sätta mig in i deras situation.

Har också förståelse för kvinnorna på Tehuset, som många av dem har utslitna kroppar plus psykiska problem.

Samma är det väl med de som jobbar med missbrukare. Har de själva haft ett missbruk, kan de nog vara till större hjälp.

Eller de som samlar in pengar till forskning av vissa sjukdomar, som de själva eller någon anhörig varit drabbad av.
Listan kan göras lång!

Så tänkte jag på Jesus som bar all sjukdom och smärta på korset!
Hur kunde Han???

I går kom maken hem med en sådan här apparat. 
Ska hjälpa mitt knä!

Man får ju göra det man kan själv och sen får Gud i sin nåd göra resten!

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar