fredag 29 juli 2016

Tidsstress

I dag fyller äldsta sonen 45.
Vart har åren tagit vägen? Tiden går så fort!
Det är så vi oftast uttrycker oss.
I går ringde en medhjälpare på Tehuset:
På måndag öppnar vi igen!
Oj, redan, sa jag.
Och så fortsatte det: Vad fort det har gått.
Nyss vi semesterstängde!
En annan väninna ringde och berättade att hon haft urinvägsinfektion och vankade fram och tillbaka en natt i svåra plågor.
Tänk att en natt kan vara så lång! Sa hon.
Tid är tid och alltid lika lång, timmar och minuter.
Det enda som inte ändras!
Läser en bok om tacksamhet!
Ska få mig på andra tankar.
Njuta mer - fånga dagen - och vara tacksam för en härlig sommar.
Och låta tiden komma, inte gå, som maken brukar säga! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar