Olika världar

Man vet inte åt vilket håll man ska titta och ibland vill man blunda.
Jag tänker på alla rumäner som sitter och tigger  på trottoaren.
Helt plötsligt är de där. För några år sedan såg man nästan ingen tiggare.
 Ibland går de fram, tar en i armen och med vädjande blick, utan ord, skramlar med sin mugg.

I går var jag i Stockholm och då brukar jag gå in på NK om det finns tid, oftast bara för att titta!
Allt var vårpyntat och till och med fågelsång hördes i varuhuset.
Trots snöslask utanför fick man en varm vårkänsla!

Utanför sitter en av alla dessa våra minsta, insvept i en sjal, som skydd mot kylan.
Lite längre bort står en sandlåda.
En annan rumänsk kvinna öppnar den och jag förstår att där har hon sitt förråd.
Några filtar i sanden och lite bröd och annat ätbart invirat i plast.

Den varma vårkänslan försvann direkt och man blev kastad in i verkligheten!